Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. September - Folkbildning: Social uppfostran. Af Edv. Laurent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKBILDNING.
Social uppfostran.
af D:r Edv. Laurent.
Uttrycket »social uppfostran» kan användas i tvänne väsentligt
skilda betydelser. Vi kunna tala om social uppfostran i den meningen,
att uppfostrans uppgift är att skaffa samhället dugande medborgare
och dugande arbetare i motsats till individuell uppfostran, som i
utvecklingen af barnets individuella anlag ser sin centrala uppgift.
Dessa båda former af uppfostran stå dock ej i den motsats till
hvarandra, att uppfostran måste vara antingen social eller individuell,
emedan den ena formen utesluter den andra. Ty i själfva verket äro de
endast olika sidor af samma sak, och våra fordringar torde lämpligen
formuleras så: uppfostran bör vara både social och individuell och i
lika hög grad det ena som det andra. Jag ber att få belysa detta
med några exempel. Intet läroämne torde bättre lämpa sig för den
individuella uppfostran än historien genom studiet af de personligheter,
som där möta oss på hvarje sida, men det skulle vara att lämna en
stympad framställning, om vi ej klargjorde för barnet, att
personligheternas framträdande hafva sin grund i de föregående släktenas
utveckling och sin egentliga betydelse för de kommande, och att det är
först som samhällsmedlem personligheten kommer i sin rätta belysning.
Intet ämne ger bättre tillfälle att uppodla vissa själsförmögenheter
hos barnen såsom förmågan att se och höra etc. än
naturvetenskaperna, men intet ämne ger oss på samma gång en djupare inblick
och tillfälle till mera ingående studier af det samhälleliga i alla dess
former, hvilket möter oss öfver allt så väl inom djur- som växtvärlden.
Ej häller kan det vara till något hinder för utvecklingen af barnets
speciella matematiska begåfning att påvisa, att de matematiska
vetenskaperna äga sin betydelse såsom en af grundvalarne for folkens
materiella kultur, och att det är just på den grund dessa kunskaper
äro af så stort värde. Eller lider väl teckningsundervisningen något
däraf att man påpekar för barnet, hvilken stor betydelse formsinne
och skönhetssinne äga för hela samhällets utveckling. Och så med
all undervisning. Uppgiften bör vara att i så hög grad som möjligt
utveckla barnets individuella anlag, men tillika inskärpa hos detsamma,
att dess anlag utvecklas, därför att det en gång skall ställa sina
förmögenheter i samhällets tjänst. Jag anser mig ej äga tillräcklig
sakkännedom för att kunna säga, om vår nuvarande skolundervisning
brister i det ena eller andra hänseendet. Jag ber endast att härmed
få uttala de allmänna principer, som jag anser att man i detta
hänseende bör följa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
