Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. September - Folkbildning: Social uppfostran. Af Edv. Laurent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I länder sådana som Frankrike, Belgien m. fl. har man till
skolorna förlagt en praktisk social verksamhet, som under den sista
tiden tagit en betydande omfattning. I samband med skolorna ha
nämligen bildats nykterhetsföreningar, sjuk- och
ålderdomsförsäkrings-kassor, understödskassor m. fl. i stor utsträckning. Att
nykterhets-vännerna böra i främsta rummet söka inverka på ungdomen är en
obestridlig sanning, som jag tror allt mer håller på att tränga sig
igenom. Och att äfven hös oss i detta hänseende borde göras mer
än hittills både beträffande undervisning och indirekt genom att hos
barnen inplanta behofvet af mera förädlande förströelser, som
sedermera kunna bli en motvikt i lifvet mot frestelsen till dryckenskap,
därom torde de flesta vara tämligen eniga. En energisk verksamhet på
detta område kommer säkerligen att bära rika frukter. Att det i hög
grad skulle gagna sjukkasse- och ålderdomsförsäkringsverksamheten,
om redan i skolan dessa idéer på ett praktiskt sätt inplantades hos
barnen, är ganska säkert. Och att denna verksamhet är af den art,
att den bör understödjas genom ett praktiskt arbete redan i skolorna,
därom kan intet tvifvel råda. Det vore därför lyckligt om dessa nya
uppslag öfverfördes äfven till oss. Såsom allmän regel kan man
framhålla, att det vore synnerligen önskvärdt, om jämsides med den
teoretiska sociala undervisningen i skolan äfven praktiskt sociala uppgifter
sådana som de ofvannämnda förelädes barnen. Det är på så sätt
skolan verkligen kan bli, hvad den bör vara, nämligen en förberedelse
för lifvet.
Men vi kunna äfven använda orden »social uppfostran» i en
annan betydelse. Man talar så mycket i våra dagar om den sociala
frågan, och framstående män ur skilda läger karaktärisera densamma
som vår tids främsta fråga, kring hvilken så småningom hela samtidens
andliga lif kommer att röra sig. Vi kunna därför också med social
uppfostran mena en uppfostran, som tar hänsyn till denna sociala
fråga. Hvad är då den sociala frågan? Mången sätter nog
likhetstecken mellan den och den s. k. arbetarefrågan, andra sammanställa
den med uppkomsten och utvecklingen af den socialistiska
arbetarerörelsen. Intetdera är riktigt. Den sociala frågan berör ej endast
kroppsarbetarne utan äfven breda lager af tankearbetare. Och
sambandet mellan den sociala frågan å ena sidan och den
socialistiska arbetarrörelsen å den andra torde lämpligen formuleras så, att
den senare är en dräkt, som skurits till af några moderna tänkare,
och i hvilken vi för närvarande oftast möta den sociala frågan, men
en dräkt, som kommer att afläggas, när den blifvit gammal och
urvuxen. Och i våra dagar se vi ju, hur ett sådant partielt dräktombyte
sker, i det att Marx’ teorier hålla på att få vika för nyare teorier, för
hvilka Bernstein m. fl. gjort sig till målsmän. Den sociala frågan fans
före socialismens uppträdande, och den kommer att finnas, sedan denna
försvunnit. De socialistiska tankeidéerna äro framför allt ett uttryck
för en viss uppfattning hos samtiden, som framhåller samhällets
rättigheter gent emot individens, men som enligt naturens ordning
kommer att aflösas af en uppfattning, som går i motsatt riktning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
