Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. September - Ett nytt uppslag i folkbildningsarbetet - Några ord om folkhögskolan. Af H. Odhner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bilder och åtföljes af en kortfattad text, i hvilken redogöres för det
väsentligaste, som på hvarje bild är att iakttaga.
Till hvar och en af de olika församlingarnes folkskolor har ett
godt skioptikon anskaffats, och särskilda rum för dessa förevisningar
hafva iordningställts. Vid de yttre anordningarne har man sökt göra
det så bekvämt och lättskött som möjligt. Såsom ljuskälla har
an-vändts dels. gasglödljus, dels acetylenljus. Under den nu gångna
sommaren har uti ett par skolor införts elektriskt ljus, och i samband
härmed hafva därvarande skioptikon försetts med små båglampor.
De ofvan nämnda fyra ‘bildserierna hafva upptagits bland den
undervisningsmateriel, som genom kongl. ecklesiastikdepartementet hålles
rikets folkundervisningsanstalter tillhanda.
jviågra ord om folkhögskolan.
Den bekante pedagogen, grefve Torsten Rudensköld, var i mångt
och mycket långt före sin tid. Tidigare än någon annan i vårt land
torde han haft klart för sig, att på samma gång man sträfvade efter
att åt barn gifva de allra bästa och efter deras ålder afpassade
kunskaper, man ock borde bereda ungdomen tillfälle erhålla en nödtorftig
medborgerlig bildning. Torsten Rudensköld framhöll, hurusom
samhällsutvecklingens tidsström frambringade oemotståndligt ökad folkfrihet och
folkmakt. Men demokratien skulle blifva omstörtande, om ej sinne för
allmänt väl funnes. Folket behöfde få upplysning om individens
förhållande till kommunen, dess förhållande till grannkommunen, till
provinsen, till riket, till mänskligheten. Härför fordrades omdömets och
intelligensens utveckling. Och Rudensköld reserverar sig mot, att det
viktigaste för en man vore att kunna skrifva och räkna; det vore något
underordnadt i jämförelse med klar insikt i »samhällets ärenden.»
Och gent emot de mindre upplyste hade de bildade förpliktelser.
De borde, enligt Torsten Rudensköld, samla de unge och andra på
söndagsaftnarne till förädlande samkväm med läsning, sång o. dyl.
Rudensköld framkastar den tanken, att man t. ex. i hvarje provins
borde upprätta högre folkbildningsanstalter, där ungdomen, utan att
därför eller därigenom dragas ifrån sitt egentliga yrke, skulle erhålla
undervisning i ämnen, som vore viktiga för det praktiska och
medborgerliga lifvet. »Äfven en statkarl», säger Torsten Rudensköld, »har
intellektuella behof; äfven pig- och drängkamrar behöfva ljus och luft.»
Och det vore samhällets plikt se till, att hvar och en finge så mycket
af det lekamliga goda, att ej yttre förtryck kväfde det andliga lifvets
utveckling.
För att kunna förstå och rätt tillgodogöra sig upplysning öfver
lifvet och dess uppgifter fordras det någon erfarenhet af lifvet och
dess kraf. Det är insikten härom, som ledt till upprättande af
folkhögskolor. Och då man jämför dessa skolors uppgift och arbetssätt
Social Tidskrift, 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
