Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. September - Några ord om folkhögskolan. Af H. Odhner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med Rudenskölds här antydda skoltankar, kan man gifva rätt åt den,
som kallat Rudensköld »den svenska folkhögskolans fader».
Han dog 1859, så att någon folkhögskola fick han aldrig se.
Det var som bekant 1868, som de första ungdomsskolor med detta
namn upprättades. Men flera bland dem, som lifligast tilltalats af
Rudenskölds åskådning af lifvet och skolan, blefvo varma befrämjare
af folkhögskoletanken.
Att folkhögskolorna fyllt en plats bland öfriga läroanstalter, kan
man sluta bl. a. däraf, att de — trots mycken likgiltighet och öppet
och hemligt motstånd — nu ägt bestånd i 34 år med en stigande
tillslutning från ungdomens sida. Och ha skolans målsmän ständigt,
hållit klart för sig, att hon på en gång skulle vara
kunskapsmedde-lande och fosterländskt väckande. Trots ungdomens lifliga önskan att
få de bästa möjliga insikter i »praktiskt» nyttiga ämnen, såsom
räkning, modersmål, bokhålleri o. dyl., finner man flertalet elever vara
mycket intresserade af den medborgerliga och allmäntmänskliga
upplysning, som afses med undervisningen i historia, geografi,
statskunskap och naturlära.
* , *
■i:
Sedan de tre första folkhögskolorna 1868 upprättades, hafva vi
under årens lopp fått ytterligare 27, så att nu hvarje län i Sverige —
med undantag af Västerbottens — har minst 1 folkhögskola.
Malmöhus län har 3, Kalmar, Jönköpings, Göteborgs och Bohus,
Västernorr-lands och Norrbottens län hafva hvardera 2. Vid 26 af dessa är ock
anordnad en kurs för kvinnliga elever, antingen på annan tid än kursen
för de manliga eller ock samtidig (samskola), hvilket är fallet vid 5 skolor.
Elevantalet har 1868—1901 varit 26,812 (19,345 manliga och
7,467 kvinnliga elever); räknar man med det sista året, för hvilket
ännn inga siffror föreligga, kan man med säkerhet säga, att elevantalet
uppgår till öfver 28,000.
• * *
Förutom det direkta upplysningsarbete, som utförts med den
ungdom, hvilken tillhört folkhögskolorna som elever, hafva dessa skolor
äfven på flerfaldigt annat sätt sökt främja folkupplysningen. Detta
bl. a. därigenom, att på många skolor anordnats t. ex. på
lördags-och söndagsaftnar för allmänheten afsedda föredrag dels af lärarne på
platsen, dels af utomstående. Vidare är det brukligt att en eller flera
gånger årligen samla bygdens befolkning till större möten med föredrag,
sång, musik o. dyl. Äfven kursafslutningarne försiggå med offentliga
föredrag.
Dessutom hafva af folkhögskolornas lärare hållits hundratals
föredrag ute i bygderna, och ofta hafva dessa föredrag tillkommit på
initiativ af f. d. elever. Och utan öfverdrift torde man kunna säga, att
de på många ställen på rena landsbygden bildade
föreläsningsförenin-garna ofta äro en frukt af folkhögskolornas verksamhet, eller åtminstone
att dessa skolor banat vägen. H. Odhner.
r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
