Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. September - »Studenter och Arbetares» språkinstitut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visning, som inom Borgarskolan ges, hvilken, enligt alla omdömen vi
hört, på ett synnerligen förtjänstfullt sätt fyller sin stora uppgift, något
hvarom för öfrigt skolans snabba utveckling är ett synnerligt talande
vittnesbörd.
Vi hafva endast uttalat såsom vår mening, att ett språkinstitut
helt och hållet afpassadt efter yrkesarbetames behof skulle från
undervisningens synpunkt vara att föredraga och att centralisationen af en
undervisning afsedd för många och olikartade ändamål måste medföra
allvarsamma olägenheter.
Att Borgarskolan afpassat sig efter en annan uppgift visar också
de där införda afgifterna. Terminsafgifterna för ett år (3 terminer)
belöpa sig till 11 kronor, undervisningen i stenografi kostar 6 kronor och
språkundervisningen för hvardera språket 15 kronor årligen. Den
undervisning som Föreningen Studenter och Arbetare i och med sitt
språkinstitut vill ge sina elever skulle enligt denna taxa och med samma
anordning af undervisningen under flere år komma att kosta 32, 47 å 62
kronor, alltefter som eleverna deltaga i ett eller tre språk. Därtill
kommer att språkkurserna vid Borgarskolan äro afsedda att genomgås på
två å tre år och att således dessa afgifter återkomma under flere år.
Dessa afgifter äro enligt vår tanke alldeles för höga. Vi hafva ställt
afgiften så lågt, att vi endast fordrat en inträdesafgift af två kronor.
Mot så låga kunskapsafgifter göres i regel den invändningen, att de
mottagande ej lära sig värdera kunskaper. Denna invändning anse vi
föga hållbar. I vårt land har den högre skolbildningen och
univer-sitetsbildningen varit nästan kostnadsfri och vårt folk snarare öfver- än
underskattar, denna bildning på bekostnad af de praktiska yrkena.
Från Stockholms läsestugor äga vi erfarenhet i denna riktning. Under
den första tiden erlades af besökarne i Kungsholms läsestuga en afgift
af 2 öre. I november 1900 borttogs denna afgift med den påföljd,
att besöksantalet, som i oktober varit 480, under november månad
sprang upp till 1,641. Hvarje afgift, hur ringa den än är, innebär
för en del personer ett hinder att tillägna sig den kunskap frågan
gäller. Och en kunskaps värde förstår man ej förr än man inhämtat
den. Saken ställer sig utan tvifvel så, att det för närvarande fins
möjligheter för den energiske, gynsamt situerade yrkesarbetaren att
skaffa sig de kunskaper, som möjliggöra en vistelse utomlands. Men
vilja vi på allvar söka höja yrkesutbildningen i vårt land måste vi
anordna det så, att hvarje intelligent yrkesarbetare lyckas förskaffa sig
dessa kunskaper.
Af redogörelserna för Stockholms Borgarskola framgår vidare att
så väl under arbetsåret 1900—1901 som under arbetsåret 1901 —1902
en del lärjungar måst från skolan afvisas. De behof, som skolan fyller,
äro stadda i så stark tillväxt, att Borgarskolan haft svårighet att fullt
tillgodose dessa. Det fins ingen anledning antaga att de skola
minskas. Tvärtom, med den snabba tillväxt, som karaktäriserar
huf-vudstaden, torde de komma att fortfarande oafbrutet ökas, och äfven
om skolan tillväxer lika snabbt som under sista tiden skett, torde
dylika svårigheter allt framgent komma att yppa sig. Vi anse att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
