Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. September - Kooperation: Om konsumtionsföreningars rätt att handla med icke-medlemmar. Af Jakob Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KOOPERATIVA RÖRELSEN.
Om konsumtionsföreningars rätt att handla
med icke-medlemmar.
Af Borgmästaren Jakob Pettersson.
Att handla med utomstående personer kan för en
konsumtionsförening medföra åtskilliga fördelar. Till en böijan kan det ju vara
lockande för en konsumtionsförening att alldeles sorp enskilda
affärsmän och bolag förtjäna penningar genom att köpa varor i parti
och sedan minutera ut dem i småposter till den utomstående
allmänheten för pris, som öfverstiga inköpskostnaden så mycket, att verklig
vinst på affären uppstår. Men denna kontanta handelsvinst på den
utomstående allmänhetens bekostnad är ingalunda den enda fördelen.
Genom den ökade omsättning, som sålunda erhålles, kan det blifva
föreningen möjligt att göra uppköp i större partier och därigenom
betinga sig billigare inköpspris — att hålla öppen salubod — att béstå
sig en kunnig och driftig föreståndare o. s. v. Slutligen är handeln
med utomstående utan tvifvel det bästa sättet att drifva propaganda
för kooperationsidén, i det att de utomstående genom att handla i
föreningsboden bättre än på annat sätt är möjligt få tillfälle att lära
känna föreningens arbetsmetod och de fördelar, som medlemskap däri
kan bereda.
Frågan om konsumtionsföreningars rätt till dylik handel med
utomstående innefattar egentligen två spörsmål, nämligen dels frågan
om föreningar, som enligt sina stadgar hafva till syfte ätt sälja varor äfven
till utomstående, få registreras, d. v. s. vinna befogenheter såsom
bärare af rättigheter i samhället (»rättssubjekt»), och dels frågan om
dylika föreningar skola för att kunna idka sådan handel göra anmälan
till vederbörande myndighet enligt k. förordningen om utvidgad
näringsfrihet den 18 juni 1864. Hvad till en början registreringen beträffar,
så fordrar lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet
den 28 juni 1895, att en ekonomisk förenings syfte skall gå ut på
»att åt medlemmame anskaffa lifsmedel eller andra förnödenheter eller
att afsätta alster af medlemmarnes verksamhet eller att bereda bostäder
åt m.edlemmarne eller att på annat därmed jämförligt sätt främja
medlemmarnes intressen.» Under de första åren efter det denna lag trädt
v i kraft blefvo ett flertal konsumtionsföreningar i rikets särskilda län
registrerade, hvilkas stadgar angåfvo föreningssyftet vara att sälja varor
äfven till utomstående. I regel torde detta syfte hafva angifvits såsom
ett biändamål jämte den egentliga uppgiften: att tillhandahålla
medlemmame varor. Men i enstaka fall har registrering beviljats äfven af
föreningar med uttryckligen uppgifvet syfte »att tillhandahålla
allmänheten diverse varor af god beskaffenhet till möjligast lägsta pris» eller
Social Tidskri/t. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
