Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. September - Social sommarrevy. Af G. H. von Koch - Jordbrukskooperationen - Husmansbruket - De indelta korpralernas ställning - En kulturkamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nande kooperativa förståelse har,
glädjande nog, understödts af
hushållningssällskapen, som inom några län
lämnat anslag till dylika föreningar
och hvilkas tjänstemän,
länsagrono-merna, äro idéns frambärare på
landsbygden. Äfven jordbruksministern
har börjat intressera sig för frågan.
Trots att Lindhagens motion (se sid.
60) ej kunde vinna första kammarens
bifall, har han utanordnat medel för
upprättande af stadgar och rådgif vare
för landtmannaföreningar.
Då sålunda denna fråga på allvar
blifvit väckt, torde det äga sitt stora
intresse att lära känna den
utveckling som kooperationsrörelsen tagit
i andra länder. Vi ha därför låtit
detta häfte åtföljas af en synnerligen
fängslande skildring af den unga,
men redan starka
jordbrukskoopera-tionen i Finland, och skola längre
fram återkomma till åtskilliga
anmärkningar och önskemål inom den
gryende svenska rörelsen.
u En annan jordbruks-
Husmans- fråga? gom vunnit ett
ru 6 ’ allt lifligare intresse, är
småjordbrukets upphjälpande. Till
Danmark ha dé flesta
hushållningssällskap sändt stipendiater, för att
studera det därstädes utvecklade
»husmansbruket», för hvilket
redogörelse lämnats i denna tidskrift.
Betydelsen af dessa studieresor kan
ej nog uppskattas. Stipendiaterna
komma tillbaka med full tro och
förståelse af småjordbrukets fördelar och
blifva ljusspridare inom vårt
efterblif-na jordbruk. Äfven den allt flitigare
använda s tatsp rem ier i ngen af väl
skötta jordbruk torde verka
missionerande i samma afseende. Måhända
skall man äfven följa Danmarks
exempel att upprätta en stmbruksskola.
Den första af detta slag har nämligen
i sommar öppnats i Danmark, och
där lämnas praktisk undervisning i*
husmansbruk åt såväl män som
kvinnor inom trenne s. k.
mönster-husmansbruk af olika storlek. Såväl
undervisning som resan till och
vistelsen vid skolan bekostas af staten,
så att äfven de fattigaste statare och
tjänsteflickor här kunna finna
utbildning.
Af stort intresse är att iakttaga de
danska husmännens nyvaknade
själf-ständighetskamp. Denna går först
och främst ut på att- husmännen
själfva skola förv alta de bidrag, som
staten lämnar till deras hjälp, och att
genom sammanslutning främja
fackintressen, men som en följd häraf
kan man vänta en själfständig
hus-manspolitik, som från teoretisk
synpunkt icke lägger hinder i vägen för
en allians med industriarbetarna.
- . . .. Den nya härordningen
/ . har i år för första gången
P„n . tillämpats vid arméns in-
staumng. delta truppförband med
en beväringsrekrytskola af 112 dagar
mot 68 dagar förut. Att denna
väsentliga ökning medfört stora ekonomiska
svårigheter föi de lägre militära
stats-tjäname: korpralerna och de såsom
instruktörer kommenderade
soldaterna, hvilkas tjänstgöringsskyldighet
varit jämt sex gånger större än de
indelta soldaternas, ligger i öppen
dag. Orättvisan består däri, att de
bästa individerna, hvilka lämpa sig
att handleda de värnpliktige, fått
tjänstgöra 112 dagar för en
dagspenning af 30 ä 40 öre, medan de
öfriga endast tjänstgöra 22 dygn och
under sommaren inhösta en
dagaf-löning af 2: 50 å 3 kr. i hemorten.
De dugliga och plikttrogna erhålla
sålunda som belöning en
straffkom-mendering, där straffet heter hunger
för hustru och barn.
Tack vare hr A. Hedins
inflytelserika ingripande i denna militära
svält-fråga har omsider något vunnits. Så
ha mindre »gratifikationer» tilldelats
instruktörerna, och de indelta soldater
som gjort samma tjänst som
korpo-ralerna, ha erhållit motsvarande
dag-aflöning. Men därmed är ej frågan
löst. Det fordras härför en
genomgripande reform som betydligt
förbättrar det indelta manskapets
dag-aflöning och pensionsförhållanden.
En indelt soldat som efter 30
tjänsteår erhåller afsked vid 50 års ålder
får i pension — 36 kr. Denna summa
bör flerdubblas om den skall kunna
bringa någon nämnvärd välsignelse
åt de gamla veteraner, med hvilkas
afskedande det minnesrika
indelningsverket stiger ned i sin graf.
- . .. Ett arbete i kulturens
nk U Ur~ tjänst kan man med skäl
amp’ kalla den franska
regeringens åtgärder mot de andliga
ord-narne, ehuru en ytlig iakttagare
kan stämpla dem som våldsmedel.
’Dessa andliga ordnar ha länge varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
