Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. September - Social sommarrevy. Af G. H. von Koch - Skiljedom i arbetstvister - Strejker - Socialförsäkring - Jordbrukskooperationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De metoder, som man hittills användt
sig af, växla i det oändliga, men
knappast någon torde ha allmängiltig
betydelse. Den obligatoriska
skiljedomen, som användes i flera af
Australiens kolonier, synes under den sista
tidens nedåtgående konjunkturer ej
ha fungerat till belåtenhet. Den
nybildade »National Civic Federation»
i Amerika afser att lösa
stridigheterna genom en kommitté på 9
personer, bestående af lika antal
arbetsgifvare, arbetare och opartiska
personer. Uppnår ej kommittén något
resultat skola inom densamma utses
såsom skiljedomare, om de stridande
partema så önska, två
representanter för arbetame och två för
arbets-gifvarne och dessa kunna som en
femte ledamot taga en representant
från den »opartiska» gruppen.
I Canada har arbetsministern
framlagt ett förslag till bildande af
för-likningsnämnder inom de skilda
provinserna samt till obligatorisk
skiljedom för järnvägame och deras
arbetare. I Norge har en af
arbets-gifvames och arbetarnes
organisationer tillsatt kommitté aflämnat ett
förslag till medling i arbetstvister,
enligt hvilket desamma först skola
söka lösas genom förlikningsråd, valdt
af båda parterna, och om detta ej
lyckas, af skiljedomstol, hvars utslag
skall vara bindande. I Sverige väntas
denna fråga komma under
behandling vid instundande riksdag.
c. .. Bland de strejker, som
ötrejker. föfekommit under den
gångna sommaren, må anföras den
stora kolgrufvearbetarestrejken i
Penn-sylvanien, Nordamerika, hvari
omkring 300 tusen arbetare varit
invecklade i flera månader och som å ömse
håll förts med mycket stor
bitterhet. En landtarbetarestrejk har rådt i
Galizien och genom sin oordnade
karakter gifvit upphof till mycket
våldsamma och blodiga konflikter. Den
viktigaste strejken i Sverige är den
som under flera månader rådt bland
murame i sydsverige,särskildt i Malmö.
Murarförbundet var förra året
inveck-ladt i en 9 månaders konflikt i
Göteborg, som kostade 200,000 kronor och
är nu åter i full strid! Malmömurame
ha dock icke »gått i strejk» förr under
fackföreningens 20-åriga lifstid. Från
arbetarehåll begäres en timpenning
af 45 öre (nu 40) samt vissa smärre
reformer vid aflöningen m. m.,
mä-stame fordra däremot
ackordsystemets tillämpning. Ehuru en
uppgörelse antagligen ganska lätt skulle
kunna åvägabringas, ha hittills gjorda
försök strandat.
„ . . »Arbetarförsäkringen
" gör sitt segertåg genom
försäkring. yärlden? ångan
och elektriciteten, och intager en
väsentlig plats i mänsklighetens
kulturframsteg». Detta yttrande från
1895 af den tyska arbetarförsäkringens
organisatör, d:r Bödiker, faller i
minnet när man granskar de
storartade resultat som framlades vid
den i Dvisseldorf hållna
arbetarförsäk-ringskongressen, och särskildt när
man studerar den tyska statens
socialförsäkring. Sedan dess införande
ha tre milliarder mark eller numera
en million om dagen åtgått till
försäkring mot sjukdom, olycksfall,
invaliditet och ålderdom. Mot sjukdom
äro 10 millioner människorförsäkrade,
mot olycksfall 18, mot invaliditet
och ålder 13 millioner. De skadade
erhålla i årligt bidrag 70 å 75 mill.
mark, invalider eller gamla bortåt
70 mill. Men härmed är den tyska
jättebyggnaden på socialförsäkringens
område ej afslutad. Det största och
dyraste steget: hustru- och
barnförsäkringen återstår; men, såsom d:r
Bödiker vid kongressen uttryckte sig,
mot detta mål arbetas långsamt och
säkert; blott kostnaderna hindra dess
omedelbara genomförande.
I Frankrike har från
regeringschefen löfte lämnats, att frågan om
ålderdomsförsäkring skall bli föremål
för regeringens speciella arbete.
Däremot synes det vara små
förhoppningar om densammas lyckliga
lösning i Norge, där de rådande dåliga
ekonomiska förhållandena lägga
hinder i vägen för genomförande af
Eugén Hansens storartade förslag.
CeÄe*!
kooperation. jordbrukete 0mråde har
uppstått inom skilda delar af landet.
Landtmännen synas nu ändtligen
börja förstå, att de ej ha råd att
köpa sina foder- och gödningsämnen
genom fördyrande mellanhänder, utan
att inköpen blifva både billigare och
bättre om de ske genom
sammanslutningar mellan dem själfva, s. k.
landtmannaföreningar. Denna vak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
