Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. Oktober - Skilda sociala frågor: Ett storindustriellt företag med nya grundvalar för arbetarnas ställning. Af N. G. W. Lagerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afgjordt intaga främsta platsen bland sådana i Tyskland. Stiftelsen
har vidare anslagit medel till uppförande af arbetarebostäder i Jena,
hvilka ingalunda äro afsedda att uthyras blott till arbetare anstälda i
stiftelsens företag.
Nämnas må här den bestämmelsen i grundstadgama, att sådana
uppfinningar och förbättringar, som vid stiftelsens anstalter göras och
hvilka väsentligen äro afsedda att gagna studier och vetenskapliga
forskningar, icke få skyddas genom tagande af patent och sålunda
förhindras att göra största möjliga gagn. I fråga om uppfinningar, som
tillgodose praktiska lifvets behof, har det händt, att patent tagits,
detta för att förekomma konkurrens med sämre fabrikat af liknande
slag, som kunde minska det med uppfinningen för allmänheten afsedda
gagnet.
Det hade varit af intresse att kunna fullständiga denna
redogörelse med uttalanden från arbetarnas sida angående anordningarna
vid Zeiss-ska stiftelsens anstalter och dessas fördelar för dem. Jag är
icke i tillfälle därtill, men man torde kunna taga för afgjordt, att
arbetarna i det hela känna sig mycket belåtna. Därför talar, att
enligt uppgift väl tio gånger så många som kunna mottagas söka
anställning vid verkstäderna. Därpå tyder ock hvad som ofvan
meddelats angående den goda beskaffenheten af den arbetarestam, som
där utbildats. — De bestämmelser, som ofvan meddelats om en
arbetarnas representation, hvilken har rättighet att göra framställningar
till styrelsen i alla sitt företags angelägenheter, torde redan på förhand
kunna antagas medföra én viss frestelse för arbetarna att understundom
vilja inverka bestämmande äfven i fråga om affärens ledning. Vissa
benägenheter härtill lära ock ha förekommit, men styrelsen har måst
motsätta sig dem såsom icke i enlighet med stadgarnas på
upphofs-mannens mening om hvad i detta fall var nödvändigt för företagens
bestånd och framgång grundade bestämmelser. ,
Den väsentligaste allmänna betydelsen af den stiftelse, för hvilken
nu redogjorts, ligger däruti, att genom densamma lämnats ett synnerligen
viktigt bidrag till besvarandet af den frågan, huru arbetarnas i
storindustrien ställning skall kunna erhålla bättre rättsliga grundvalar. Och
\ att sådana behöfvas, torde den, som vill döma opartiskt, svårligen
kunna förneka. Men man kan ju ej undra öfver, att vid »arbetsaftalet»
den starkare partens intressen hittills bäst blifvit tillgodosedda. Detta
gäller särskildt i fråga om lagstiftningen; hos oss har ju den svagare
parten ännu mindre än på de flesta andra ställen haft tillfälle att vid
denna göra sina intressen gällande. Ett par uttalanden rörande tyska
förhållanden må här anföras, *) hvarvid den frågan lämnas öppen, om
och i hvad mån dessa också gälla svenska förhållanden.
»Arbets-gifvarna inom storindustrien tala om »skydd för de arbetsvilliga», men
mena skydd för sin öfvermakt öfver arbetarna.» Lagliga bestämmelse r
äro erforderliga »till skydd för de »arbetsvilliga» emot godtyckligt, af
*) D:r jur. Karl Flesch, Zur Kritik des Arbeitsvertrags. Jena 1901.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
