Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. Oktober - Skilda sociala frågor: Ett storindustriellt företag med nya grundvalar för arbetarnas ställning. Af N. G. W. Lagerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
affärens gång icke påkalladt och af arbetarens förhållande icke
nöd-vändiggjordt afskedande». »De fall äro talrika, då arbetsgifvarna hafva
hotat att afskeda den, som läser en bestämd tidning, som tillhör en
bestämd förening, som gifter sig utan tillstånd o. s. v. och ett »skydd
för de arbetsvilliga» emot sådana hotelser existerar icke». Det
är redan antydt, att hufvudsynpunkten för professor Abbe, när
han upprättade Carl Zeiss-stiftelsen, var att höja arbetarnas
rättsliga ställning. Han yttrar i de tryckta motiven för stiftelsens
grundstadgar följande: »Syftet med mina sträfvanden är Ingalunda att inom
min verksamhetskrets främja välgörenhet, utan endast och allenast att
höja allas deras rättsliga ställning, som hafva inträdt eller i framtiden
kunna komma att inträda inom denna verkningskrets.»
Om sådana „ anordningar i afseende på arbetarnas ställning, som
nu införts i de Zeiss-ska anstalterna, blefve allmänt genomförda, så
skulle detta antagligen innebära en lösning i hufvudsak af den industriella
arbetarefrågan, den fråga, som för närvarande framför andra plägar kallas
den sociala frågan. Och att i sin mån bidraga härtill har utan tvifvel
stiftelsens upphofsman afsett. Han har gjort ett inlägg af vida verksammare
art än blott och bart teoretiska utredningar och bevis. I hvad mån
hans meningar under gifna förhållanden äro genomförbara i praktiken
och lämpliga, därom kan en hvar nu öfvertyga sig af en föreliggande
erfarenhet. Det torde icke vara för mycket att antaga, att Zeiss-ska
stiftelsens anordningar i större eller mindre mån skola tagas till
föredöme på många håll. Att hoppas är, att de skola utöfva inverkan
på den offentliga lagstiftningen, om än föga sannolikt torde vara, att
staten någonsin skall kunna garantera alla de förmåner, som äro afsedda
åt arbetarna i stiftelsens tjänst, åt alla. Åtminstone i fråga om arbetarna
i statens egna företag borde dock detta kunna ske.
Anmärkningsvärdt är, att fastän den ifrågavarande stiftelsen har
en ganska långt gående, för att icke säga radikal, social-reformatorisk
karaktär, den dock ingalunda kan kallas socialistisk. Stiftelsen (i fråga
om glasfabriken i förening med en enskild person) är ägare af
anstalterna, af »produktionsmedlen», arbetarna hafva ingen andel däruti.
Lika litet hafva de någon bestämmanderätt i fråga om affärernas
ledning, och högsta inseendet öfver det hela utöfvas af ett
regeringsdepartement.
Källor: Statut der Carl Zeiss-Stiftung zu Jena med Motive und Erläuterungen;
diverse tryckta publikationer från Carl Zeiss-stiftelsen; J. Pierstorff, Die Carl
Zeiss-Stiftung, ein Versuch zur Fortbildung des grossindustriellen Arbeitsrechts (Schmollers
Jahrbuch fiir Gesetzgebung etc. 1897); diverse muntliga meddelanden erhållna i
Jena. För den beredvillighet, med hvilken publikationer och upplysningar lämnats
mig, vill jag särskildt uttala min tacksamhet till hrr prof. E. Abbe och d:r S.
Czapski, ledamöter af styrelsen för Carl Zeiss-stiftelsens optiska verkstad, samt d:r
Petrenz, tjänsteman därstädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
