Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. Oktober - Egnahemsfrågan: Egnahemslån af statsmedel. Af G. H. von Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EGNAHEMSFRÅGAN.
Egnahemslån af statsmedel.
Granskning af Egnahemskommitténs forslag.
Af G. H. von Koch.
Egnahems- När K. M:t den io juli 1899 uppdrog åt en vice
kommittén, häradshöfding, en f. d. artillerikapten, en lektor i
kristendom, en försäkringsdirektör, en brukspatron jämte tvenne mer eller
mindre landtbruksbildade personer att utreda frågan om anskaffande af
egna hem för mindre bemedlade arbetare på landsbygden, då fruktade
mången att resultatet skulle bli hvad man i dagligt tal kallar »pannkaka».
Särskildt utgjorde frånvaron af en representant för jordbruksarbetarna —
för hvilka man skulle lagstifta — en allmänt erkänd svaghet, som lätt
kunde orsaka, att kommittén ej fick syn på frågans verkliga innebörd.
Lyckligtvis har resultatet åtminstone blifvit bättre än hvad de
flesta väntat. Ledamöterna i kommittén synas ha gjort stora
ansträngningar för att sätta sig in i den viktiga egnahemsfrågan, bl. a. genom
personliga studier i Sverige och Danmark. De ha haft den stora
förmånen att kunna delvis kopiera och hämta erfarenhet af en sedan
1899 i kraft varande egnahemslag i det danska föregångslandet, och
de ha flitigt begagnat sig af rättigheten att utfråga länsstyrelser och
andra myndigheter om snart sagdt allt, som kunde angå den
ifrågavarande frågan. Kommitténs förslag har därför blifvit i vissa afseenden
särdeles förtjänstfullt, men lider å andra sidan af vissa brister i
princip-Förslagets frågor, som i hög grad minskat dess betydelse. Framför
begräns- allt gäller detta i fråga om de begränsningar rörande
frå-ningar. gans omfattning, som kommittén ansett sig böra respektera.
Till en början har kommittén tolkat uttrycket »eget hem» såsom
»eget hus på fri och egen grund» och vill sålunda ej ha att göra med
förhyrda eller arrenderade lägenheter, ej heller med sådana egna hem,
som äro delar af hus, eller gårdar, som ägas af flere i gemenskap.
En annan väsentlig begränsning är den af riksdagen lämnade
föreskriften, att frågan endast skulle gälla egna hem på landsbygden.
Slutligen har kommittén varit angelägen om att ej intränga på den s. k.
jordbrukslägenhetskommitténs gebit. Dennas uppgift skulle vara att
skapa sådana jordbrukslägenheter som helt kunde föda sina ägare; den
ifrågavarande kommittén skulle däremot skapa egna hem för arbetare som
ha annan »lämplig sysselsättning och nödig arbetsförtjänst». I förra
fallet skulle det egna hemmet bli hufvudsak, i det senare endast afse
att lämna biinkomst eller betrygga den sociala ställningen.
Det är svårt att finna något fog för denna senare viktiga
begränsning. Jordbrukslägenhetskommittén är för länge sedan afsomnad och
man bör ju ej dyrka dess minne så djupt, att man af hänsyn till det-
V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
