Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. Oktober - Hem för ogifta mödrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tror jag dock att vi ej i något fall låta en flicka få vara i vårt eget
hus, när’ hon skall få ett barn. Allt det besvär och allt det ansvar,
som följer med sådant, vilja vi hälst. skjuta ifrån oss så långt som
möjligt. Det högsta vi kunna inlåta oss på — och det finna vi
storartadt — är att erbjuda flickan att komma tillbaka till oss, då
barnet blifvit bortlämnadt. ■ ■ \ ’
Men detta, att lämna bort ett nyfödt barn, det är tyvärr icke en
så god sak, som man tyckes tro i vårt samhälle. Hvem tar ett barn
af verklig barmhärtighet? De flesta, som ta emot små barn göra
det för vinnings skull eller af andra egoistiska motiv.
Så kristliga vi än vilja vara och så högtidligt, det än lyder för
de kristna: »Hvilken som mottager ett litet barn i mitt namn, han
mottager mig.» — Hur många göra det dock? Månne en bland tusen?
Det är hjärtskärande att tänka på, huru det oäkta barnet
vanligtvis har det. Alltifrån den första stund, då det tillkännager sin
tillvaro i sin mors lif, mötes det med skräck, sorg och förtviflan och,
om det dör, med en lättnadens suck af alla, t. o. m. af dess egen
mor. »Å Gud ske lofi»
Hvad har då detta lilla väsen förbrutit? Det fick sitt lif på
samma sätt som de äkta födda. Barnet kan dock icke rå för att dess
föräldrar ej låtit viga sig. Men någon gång är måhända en
förbindelse, som ger lif åt ett oäkta barn, i Guds ögon renare än månget
lagligt äktenskap. Man behöfver icke läsa långt i det Nya
Testamentet för att förstå så pass mycket.
Om ett samhälle kastar sten på den ogifta modern och stänger
alla dörrar för hennes barn, kan man kalla det för hvad man vill:
judiskt, fariseiskt, hedniskt eller europeiskt, — men kristligt kan det
aldrig i evighet kallas.
Det behöfs flera hem.
öfvergifna och olyckliga ogifta mödrar finns det i de flesta städer
och bygder, kalla fariséer också, som glömma egna skröpligheter, tro
sig bättre för Gud och människor och stöta sin medmänniska djupare
ned i nöd och olycka, kanske i synder så röda som blod.
Social Tidskrift.
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
