Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. Oktober - Folkbildning: Åttonde svenska folkhögskolemötet. Af J. N. Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKBILDNING.
Åttonde svenska folkhögskolemötet
hölls den i och 2 september i det vid Ombergs fot idylliskt belägna
Borghamn under stor tillslutning af icke endast folkhögskolefolk utan
också för ungdomens uppfostran intresserade utom skolan, som här
sökte en stunds värme och ljus bland sina barns eller sina egna lärare.
De två svenska mötesdagarna följdes omedelbart af tre »nordiska»,
och dessa senare voro genom sina förhandlingar kanske i ännu högre
grad intressanta för allmänheten, då de förra hade på programmet
äfven organisations- och fackfrågor. Liksom allt hvad under detta
möte förekom, voro dock äfven dessa präglade af en stämning och
hjärtlighet och hängifvenhet för kallet och kamratskapet, som verkade
värmande och gaf det bästa vittnesbörd därom, att nordens ungdom
är i god vård, när den tager hägn under folkhögskolans tak.
Mötet öppnades af ordföranden i det verkställande utskott, som
valts af nästföregående folkhögskolemöte, doktor Leon. Holmström på
Hvilan, med en redogörelse för hur utskottet fullgjort sina uppdrag.
Då han bestämdt undanbad sig att blifva detta mötes ordförande,
utsågs härtill skolföreståndaren T. Holmberg, Tärna, till v. ordf. d:r J.
E. Strandmark, Katrineberg, samt till sekreterare d:r Aug. Lindell,
Svalöf, och kand. G. Sydow, Ronneby.
Till behandling upptogs först frågan »År en andra årskurs vid
den kviimliga folkhögskolan önskvärd, och i hvilka ämnen bör den
anordnas».J Den inleddes af folkhögskoleföreståndaren A. Alström,
Grebbestad, med en redogörelse för huru han innevarande år pröfvat
en sådan kurs vid sin skola och lyckats bra. Undervisning hade
meddelats uteslutande i praktiska ämnen, skolkök, mjölkhushållning,
huslig ekonomi.
Innan denna fråga öfverlämnades till vidare diskussion beslöts att
den skulle sammanslås med en af skolföreståndaren Sanfrid Velin i
Herrljunga uppställd: »Böra folkhögskolorna meddela undervisning i
huslig ekonomi?» — Inledaren besvarade spörsmålet med obetingadt
ja, men ansåg att denna undervisning bör förläggas till en andra kvinnlig
årskurs med ämnen efter lokala förhållanden i likhet med
landtmanna-skolan, som ju är andra årskursen för den manliga folkhögskolan.
Den nu ifrågavarande utvidgningen borde få namnet husmoderskola och
pågå samtidigt med första kursen, men ha fristående hushållning. I
Herrljunga hade denna kurs omfattat huslig ekonomi, väfnad, högläsning
och sång. — För en andra kvinnlig kurs vore emellertid anslag
behöfligt, och på tal härom relaterades den af hrr E. Hammarlund och
Fridtjuv Berg väckta motionen vid senaste riksdag såsom varande ett
ord i rätt tid. Herr Velin föreslog att mötet skulle aflåta en tack-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
