Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. Oktober - Folkbildning: Åttonde svenska folkhögskolemötet. Af J. N. Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke undandraga sig eller låta någon undandraga sig öfningama till
fosterlandets försvar.
Åt den nyvalda styrelsen gafs äfven i uppdrag att utreda huru
penningmedel till billig ränta skola kunna beredas folkhögskolorna för
nybyggnader och inköp af ?iödig mark, samt att sätta sig i förbindelse
med fackmän för ordnande af frågan om anskaffandet af lämplig
undervisningsmateriel till billigaste pris för folkhögskolorna. — Under
diskussionen i denna senare fråga framställdes yrkande på bildandet af
folkhögskolornas eget bokförlag; tillsättandet af en kommitté för hvarje
ämnesgrupp att uppgöra normalplaner och förslag, och slutligen att
föreningen borde göra inköp gemensamt i större partier för samtliga
folkhögskolor, hvarigenom billigare pris skulle kunna betingas.
Vid näst föregående möte (i Göteborg 1898) hade d:r Strandmark
hållit ett idérikt inledningsföredrag om utvecklingen af den svenska
folkhögskolan, hvari han särskildt framhållit såsom önskemål: att
åstadkomma flera skolor och, där sådant befinnes behöfligt, stödja redan
befintliga: att rekrytera lärarekåren med framstående och för saken
intresserade män; att i vårt land realisera Askov-idéen; att lämna ett
så betydande bidrag som möjligt till en sund och god folkläsning; att
bereda skolorna en så själfständig ställning som möjligt, samt att
åstadkomma en fast organisation af landets folkhögskoleväsen. Herr S.
påpekade såsom det viktigaste för åstadkommande af en sådan utveckling
entusiasm af tillräcklig intensitet och mycket péngar. Dessa senare
skulle kunna anskaffas genom bildandet af ett allmänt svenskt
folk-högskoleförbund, omfattande ett mycket stort antal ständiga medlemmar.
Detta anförande refererade herr S. nu och på hans förslag beslöt
mötet att öfverlämna frågan åt den nyvalda styrelsen för närmare,
grundlig utredning.
I hvad mån och på hvad sätt är det för folkhögskolan möjligt att
utöfva ett mera omfattande bildningsarbete än hittills? var ett intressant
spörsmål som framställts och inleddes af skolföreståndare Velin. Han
förordade folkhögskolan såsom ledare af vandringsbibliotek och
populära föredrag i bygden, upprättandet af ungdomsföreningar, utgifvandet
af en ungdomstidning och en folklig skriftserie i likhet med den norska
»De tusind Hjem». Såsom n:r 1 i denna serie borde komma den
nyss beslutade flygskriften till den värnpliktiga ungdomen.
I sammanhang med denna fråga upptogs till diskussion den
närstående tanken på folkhögskolan såsom medelpunkt för bygden. Detta
ämne inleddes af d:r L. Holmström. Han förordade föreläsningskurser
under ferierna vid de folkhögskolor, som ligga mera aflägset från
universiteten. Vidare betonade han nödvändigheten af att väcka
intresse för folkhögskolans arbete äfven bland det praktiska arbetets
män och söka befordra äfven de materiella intressena, så att Sveriges
folk må se sig kunna finna bärgning inom eget land. Folkhögskolan
måste göra något och allt hvad möjligt är för sin bygd, så att folket
må se upp till den såsom till en god ledare för dess sträfvan. Den bör
lämna ett kraftigt stöd åt egnahem-sträfvandet genom undervisning 0111
hur de små jordbrukshemmen skola skötas. Folkhögskolans unga lärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
