Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. Oktober - Folkbildning: Åttonde svenska folkhögskolemötet. Af J. N. Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
böra studera denna sak, och genom kurser och föredrag för småfolket
under ferierna föra denna viktiga angelägenhet framåt. »Ty kunna vi
ej praktiskt draga småfolkets tankar till insikt om, att den flitige
arbetaren kan försörja sig i sitt eget land, då hjälpa ej mycket våra
fosterländska sånger.» — Han fordrade ej någon likformighet i detta
hänseehde skolorna emellan eller att man öfverallt genast skulle vara
färdig härmed. De äldre skolorna borde föregå med godt exempel
efter ortens och personella särskilda förhållanden, och all afundsjuka
måste bannlysas. »Må vi hjälpas åt att höja och stärka vårt härliga,
rika fosterland och därvid icke glömma bort samhällets smål Då
skall folkhögskolan blifva en medelpunkt för bygden.»
I den på detta varmhjärtade inledningsföredrag följande
diskussionen framhöllos åtskilliga undra uppslag. Sålunda förordade agronom
Eriksson (Katrineberg) att landtmannaskolans lärare kraftigt böra
medverka till bildande af andelsföreningar och föröfrigt träda i förbindelse
med landtmännen och blifva • deras rådgifvare och stöd. — Äfven
agronom Beronius (Gamleby) framhöll landtmannaskolans betydelse i
berörda hänseende, och kyrkoherde Peterson (Lerbo) betonade
nödvändigheten af att folkhögskolan verkar bland ungdomen äfven utom
skolan med föreläsningar och diskussioner, sång och andra
bildningsmedel till folkets höjande och lyftande. Skolföreståndaren Hansson
(Gamleby) manade folkhögskolans män att kraftigt deltaga i allt
folkbildningsarbete inom bygden och icke undandraga sig offentligt arbete,
och Alström (Grebbestad) vände tanken på den svåra konkurrent, som
folkhögskolan har såsom medelpunkt för bygden, i krogen, hvilken
nödvändiggjorde folkhögskolemännens understöd för de absoluta
nykterhetsföreningarna. — Slutligen talade den framstående
folkupplysnings-veteranen Ludvig Schröder (Askov) för ordnandet af ungdomsmöten
och ungdomsföreningar. Man borde visserligen lyssna till behofvet
från den trängre kretsen och hjälpa hvar hjälp behöfs, men då de
små föreningarna arbeta på och behöfva sammanslutning i större
kretsar, måste man vidga området och söka åstadkomma en nordisk
ungdomsförening såsom ingående medlem i en världsförening. Om en
sådan nordisk ungdomsförening skall komma till stånd borde emellertid
initiativet utgå från Sverige.
Mötets ordförande uttalade till sist såsom en sammanfattning af
den entusiastiska diskussionen, att folkhögskolans män stodö medvetna
därom att den åt hvilken mycket blifvit gifvet, af honom skulle också
mycket varda utkräfdt. Och när de svenska myndigheterna gifvit
folkhögskolan så stora bevis på förtroende, så måste den också visa
sig värdig detta genom att kraftigt arbeta för höjandet af vårt folk på
alla de områden, där det är möjligt, och icke stelna i formerna.
Mötets sista öfverläggning gällde en af skolföreståndare V. Sjögren
uppställd fråga: »Hvilket är för den svenska folkhögskolans utveckling
förmånligast, antingen att befintliga skolor ökas till storleken eller flera nya
skolor inrättas? Själf var herr S. mest böjd för stora skolor och
föreslog en resolution i sådan riktning, men nästan samtliga de^i
öfver-läggningen deltagande voro af en motsatt uppfattning, och resölutions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
