Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8. November - Skilda sociala frågor: Det nya betänkandet angående maltdrycksbeskattning. Af E. Almquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
taga fart och beröfva ej blott staten en del af dess åstundade
skatteinkomst utan äfven de lojala skattebetalarne en afsevärd anpart af
deras väl behöfliga omsättning.» 1 !
Månne det kan anses riktigt att staten med dylika omsorger skall
stöda en industri, hvars ■ tillverkning redan af allmänheten i hög grad
missbrukas som berusningsmedel, och som hotar att göra allt mer skada?
Månne ej bryggerinäringen är tillräckligt stödd på egen kraft och på
mängdens stora begär efter rusdrycker?
I Danmark, där det utmärkta maltstarka drickat kunnat arbetas
fram af bryggerierna just därför att det är skattefritt, där har man
å visst håll också tänkt sig att det skulle uttränga ölet. Detta var en
illusion. Spritbegäret, den olika smaken och många andra orsaker
hafva verkat i annan riktning. Enligt uppgift af byråingeniör Ekstrand
tillverkades under ett år blott 50,000 tunnor maltstarkt dricka (kronöl),
under det att samtidigt tillverkades 680,000 tunnor öl och en million
tunnor vanligt svagdricka.
Nej, så lätt är det ej att uttränga en sådan dryck som ölet. Men
få vi icke ett godt dricka, så tager ölfloden än väldigare dimensioner,
och vi kunna snart nog komma i samma usla läge med afseende på
spritmissbruk genom öl som man kommit i Bayern.
Att beskatta en dryck, som synnerligen mycket missbrukas, kan
vara nödvändigt, men det blir ingalunda en oberättigad »förmån» för
svagdricksbryggerierna att deras varor icke samtidigt beskattas. Vi
behöfva .nämligen dricka lika väl som äta. Spriten är däremot för
en normal människa obehöflig.
Angående kontrollen öfver svagdricksbryggerierna att de ej utsläppa
drycker som innehålla högre än tillåten alkoholhalt, måste vi egna ett
ord. Det är icke så, som kom mitt erade synas föreställa sig, att enbart
de af staten anställda kontrollanterna skulle verka härför. Dessa komma
att väsentligen stödas af tvenne mycket lifaktiga korporationer, de
beskattade bryggerierna, konkurrenterna och nykterhetsfolket. Båda hafva
1 detta fall märkligt nog samma nitälskan.
Det är påtagligt för den, som följt med företeelserna på
ölhandels område, att den nämnda kontrollen kan blifva fullt effektiv.
Under framhållande af svårigheterna vid tillsynen medgifva kommitterade
dock å s. 63 att »om så skulle önskas äfven vid tillämpningen af en
råämnesbeskattning kan åt de särskilda skattefria bryggerierna medgifvas
skattefri tillverkning af dylika (d. v. s! maltstarka och spritsvaga) drycker.»
Återstår att tala om spritgränsen. Kommittén föreslår enstämmigt
2 vol.-proc. Ur nykterhetssynpunkt är denna gräns på visst sätt den
riktiga; vi nykterhetsmän önska icke dricka en spritstarkare dryck.
Emellertid är det här närmast fråga om den straffbara gränsen. I Norge har
man tänkt sig sådan gräns vid 2 !/2 vol.-proc. och i Danmark är den satt
till 2 4/5 vol.-proc.
Likväl ha i sistnämnda land de maltstarka drickorna i handeln i
allmänhet en sprithalt under 2 vol.-proc. För fabrikanten är det i
praktiken omöjligt att närma sig den straffbara gränsen.. Denna måste
stå ett godt stycke högre än den sprithalt han ämnar använda. Utgör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
