Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8. November - Skilda sociala frågor: Det nya betänkandet angående maltdrycksbeskattning. Af E. Almquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beskattning, så föreskrefs att »billiga, alkoholsvaga maltdrycker» borde
»fritagas från beskattnigen». I olikhet mot äldre kommittéer fick denna
sig af K. Maj:t anvisad en hittills vid frågans behandling förbisedd
synpunkt, nämligen »den betydelse skatten vid sidan af dess syfte att
bereda staten inkomst ansetts kunna äga för nykterhetens främjande» (s. 101).
Det beskattningssystem, som med anledning af detta uppdrag
utarbetats, är en råämnesbeskattning. Maltet skall vägas och beskattas
efter vikten. Ur nykterhetssynpunkt hade det varit önskvärdt, att den
färdiga varan hade kunnat beläggas med skatt efter däri befintlig
alko-holhalt. Det ser emellertid ut som om tekniken ännu ej kan gå i
land med ett dylikt system. Äfven det danska systemet, hvilket som
bekant väsentligen är byggdt på själfdeklaration, förkastas på grund
af skattetekniska orsaker. Det verkar utmärkt i Danmark, men
förklaras af kommittéen vara farligt för Sverige. Möjligen är detta
riktigt, åtminstone i den invecklade form, i hvilken det framlagts i
kom-mitterades s. k. utkast.
Till åtlydnad för sitt uppdrag har kommittén föreslagit, att
svag-dricksbryggerierna skola vara befriade från maltskatt. Dock likväl
icke fullständigt, de skola tillsammans betala en beräknad summa af
omkring 50,000 kr. för kontrollens skull. Dessutom få de blott
tillverka svagdricka och blott ett sådant af tarfligt slag, d. v. s. med en
styrka å stamvörten af högst 5 %. Därvid är anmärkningsvärdt, att
hvad som sedan gammalt i Sverige kallats svagdricka ingalunda omfattat
blott så maltsvaga drycker. Enligt en kontrollbyråns sammanställning
år 1892 var medeltalet å stamvörtens extrakthalt 6.27 %, enligt en
annan sammanställning 4.96.
Orsakerna, hvarför kommittén vill gifva oss ett så dåligt
skattefritt dricka, äro flera. Å ena sidan underlättas däraf kontrollen. Vid
en stamvört af 5 °/0 kan nämligen under inga förhållanden
alkoholhalten stiga öfver 2 vol.-°/0. Drickat blir med nödvändighet spritsvagt.
Vidare anser sig kommitténs flertal böra hålla sig »strängt» och
»noga» till Kongl. Maj:ts nådiga uppdrag, hvilket enligt flertalets
mening innebure, att endast billiga, alkoholsvaga maltdrycker fritagas från
beskattningen (s. 64). Två medlemmar af kommittén anse denna
uppfattning af Kongl. Maj:ts uppdrag vara obefogad, och månne flertalet
här följt den andra anvisningen, som Kongl. Maj:t äfvenledes meddelat
kommittén, nämligen att främja nykterheten?
Kommitterades flertal se emellertid på industriens bästa och anse
påtagligen bryggeriindustrien alldeles likställd med annan industri, sådan
som t. ex. mekaniska verkstäderna och sågverken. Den vill »undvika
rubbningar i industriens nuvarande förhållanden». »Redan skattefriheten
för det maltsvaga, billiga svagdrickat synes nödvändiggöra en
omkastning i bryggerirörelsen, som kan blifva betungande nog för de
medelstora bryggerierna, enär de antagligen få ändra hela sin rörelse.»
»Om äfven dyrare, extraktrika men alkoholsvaga drycker än själfva
svagdrickat skulle göras skattefria, skulle detta för bryggerinäringens
utöfvare medföra högst ödesdigra följder.» »Inbryggandet af
»dricks-sorter» med-hög extrakthalt, som nu icke lönar sig, skulle särskildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
