Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8. November - Arbetarrörelsens organisationsform. Skola fackföreningarna vara partipolitiska? Af J. T. Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stå därför helt naturligt tveksamma inför en sådan situation som att
fackföreningarna skulle aflägga den politiska begränsning, som de ha
genom att de flesta äro anslutna till partiet, och i stället i detta afseende
ställa sig helt fria. Själfva Branting, som dock i rörelsens början så
skarpt markerade denna ståndpunkt, tycks i denna stund känna sig
osäker, och yrkar på ett uppskjutande af frågan tills en rösträttsreform
blir genomförd, under förmenande att det ej finnes förutsättning för
själfständiga social-demokratiska föreningar under nuvarande förhållanden.
Möjligt är ock att partiet under en sådan sakernas vändning något
ginge ner i medlemsantal, men hvad som dock kan anses säkert är,
att ingen egentlig fara för partiet därför uppstode. De flesta skulle
nog sluta sig till det äfven efter de nya grunderna, och då måhända
skulle snart den politiska lifaktighet, som man nu kanske här
berättigade farhågor för ej finnes, snart växa upp samt då säkerligen
föras längre än den nuvarande organisationsformen förmår göra.
Erfarenheterna från utlandet, specielt Danmark, där en så
uppdelad organisationsform alltsedan 1878 användts, peka i den
riktningen, och det är nog ej utan att satsen: »det man får gratis
värderas inte» har sin tillämpning äfven på partiet. Nu komma
medlemmar fackföreningsvägen till partiet utan att detta själf behöfver
göra några ansträngningar därför. Men det är också naturligt, att
det sätt fackföreningarna använda för att få in medlemmar framför allt
är genom att påvisa nödvändigheten af och fördelarna med den
fackliga organisationen. På så sätt kommer upplysningsarbetet i
socialdemokratisk riktning att ligga betydligt i bakgrunden. Om däremot
det socialdemokratiska paritet som sådant finge ligga i sträng
verksamhet för att få medlemmar och nå utveckling och inflytande, så
skulle det helt säkert ej vara annat än till nytta för hela rörelsen.
Man bör äfven i detta sammanhang tänka på att de förutsättningar,
som äro nödvändiga för en lifaktig politisk verksamhet, äro, att
arbetarna ha tid att deltaga i samhälleliga angelägenheter, samt att
arbetsvillkoren i öfrigt äro så drägliga, att ej hela arbetarens lif
förflyter i ett förslöande trälande för den dagliga brödfödan. Dessa,
de första vilkoren för en sig lugnt utvecklande arbetarrörelse, är det
som fackföreningsverksamheten håller på att åt arbetaren eröfra och
genom en allt fastare organisation befästa. För detta arbete bör
man se till at ej inom den egna rörelsen finnas några bindande och
hindrande former.
Utom dessa rent praktiska skäl för och emot har såväl inom
arbetarrörelsens egna led som af utom rörelsen stående personer sagts,
att den organisationsform, som användes, innebär samvetsförtryck mot
individen. Man säger: arbetarna gå med i fackföreningarna för att
gemensamt tillvarataga sina ekonomiska intressen, men för att kunna
detta så måste de under nuvarande förhållanden samtidigt ansluta sig
till socialdemokratiska partiet och komma på så sätt att af ekonomiskt
tvång blifva medlemmar i partiet. Vare sig det ligger någon praktisk
betydelse ellei ej i detta påstående, är det onekligt att hela rörelsen
från idealistisk synpunkt sett vore bättre tillgodosedd af en
organisa-Social Tidskrift. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
