Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8. November - Social månadsrevy. Af G. H. von Koch och Ernst Liljedahl - Excelsiorförbundet - Nykterhetsintresset - Svenskarnas arbetsförmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na sknlle fördjupas genom att mera
ske genom folket än för detsamma.
Det ligger något mycket tilltalande i
denna idé. Kunde våra arbetare å
landsbygden få intresse för en sådan
själfhäfdelse i ordets vackraste
mening, så vore därmed
folkbildningsarbetet adladt till en arbetarnes egen
lifsfråga, inrymd i deras medvetande
om att endast kunskap är i längden
makt. Genom föreningslifvet vidgas
dessutom den sociala samkänslan
och hågen drages bort från de många
andefattiga nöjen, som den
desorganiserade sysslolösheten oå
landsbygden ofta inbjuder till. A flera
platser har man inom
föreläsningsförenin-garna vinnlagt sig om dels att få
arbetarne representerade i styrelsen,
dels att före och efter föreläsningarna
låta en sångkör, sammansatt ur alla
samhällsklasser, medverka vid dessa
aftonunderhållningar. Genom dylika
goda anordningar, som borde vinna
allt större beaktande af våra
före-läsningsstyrelser, gifves en tribut åt
förbrödringens bortom all klasskamp
syftande idé, och arbetarne få mera
lefvande intresse för
folkbildningsarbetet, när de känna sig vara
medverkande faktorer i organiserandet
af föreläsningarna.
mg t, t . Nykterhetsarbetet skulle
Nykterhets- gnart förlora gin bet
intresset. deige? om blott
kännetecknades af
förbudssträfvan-den, som visserligen äro nödvändiga,
men endast gagna i samband med
positiva åtgärder, hvilka befordra ett
nyktert och sedligt lif. Målsmännen
för den svenska nykterhetsrörelsen
hafva också i allmänhet haft öppen
blick för detta faktum. Bland de
betydelsefulla åtgärder i positiv
riktning, som på sista tiden sett dagen
till nykterhetens fromma, utgör den
i Stockholm lyckligt realiserade
tanken på varmmjölksautomater en
glädjande företeelse. Idén är svensk och
framburen af fröken Valborg Ulrich,
som förra vintern tillämpade den i
hufvudstaden. Meningen är att
under den kalla årstiden lämna de
arbetare, • som vistas utomhus, tillfälle
att för en billig penning erhålla en
god och välsmakande dryck, som
afhåller dem från krogen. För 5 öre
erhålles en mugg (V4 liter) till 70
grader uppvärmd mjölk i dessa
automater, hvilka äro öppna både natt
och dag. Förra vintern funnos två
dylika apparater, som lifligt
begagnades af arbetarna, hvarför fröken
Ulrich i år begärt och erhållit
drätselnämndens tillstånd att uppsätta sex
automater inom staden.
En annan yttring af
nykterhets-intresset i vår hufvudstad var det
lärorika föredrag hr Ernst Blomberg,
järn- och metallarbetareförbundets
förtroendeman, för en tid sedan höll
inom Verdandilogen Signalen. Han
framhöll som »en brist på det
socialdemokratiska partiprogrammet»
frånvaron af alkoholspörsmålet och
ansåg frågan alltför betydelsefull för
att tåla längre uppskof. En absolut
nykter arbetareklass skulle bli en
dugligare bärare af
socialdemokratiens vapen än en
rusdrycksförbru-kande.
t. . Vid Pedagogiska säll-
^ns arnas gapets senaste
sam-arbetsformaga. manträde j Stockholm
höll skolföreståndarinnan Anna
Sandström ett intressant föredrag öfver
detta ämne. Hon ansåg en
jämförelse med utlandet vara nyttig för
vårt folk, ehuru det naturligtvis blefve
svårt att uttala en bestämd åsikt.
Svenskarnas företräden äro en
grundligare och mera utbredd
allmänbildning med yttringar i en andlig
lif-aktighet och idealitet inom
medelklassen. Det är väsentligen den
svenska skolans förtjänst att vi
kommit därhän. Men i andra afseenden
står vårt folk efter. Detta synes
vara fallet i fråga om arbetsförmågan.
Vid studiet af skolor t. ex. i
Danmark och Frankrike får man det
intrycket, att såväl lärare som barn
åstadkomma ett större arbetsresultat
än vi. Samma förhållande skönjes
äfven å andra områden än skolans,
t. ex. den konstnärliga
verksamhetens. Huru många svenska författare
ha lämnat efter sig en sådan mängd
volymer som en del danska och
tyska? Jämför Oehlenschlägers och
Tegnérs produktion! Våra författare
ha en kort blomstringstid, men de
äro rika på idéer och uppslag. Äfvén
våra kroppsarbetare anses prestera
mindre arbete än andra folks. En
jämförelse manar oss sålunda till
eftertanke och själfpröfning. Vi
arbeta för nervöst, ha för liten ro.
särskildt söndagshvila. Men stå vi efter
andra folk i mängden af arbetspro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
