Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. December - Kooperation: Charles Gide. Af Georg Schauman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nyinrättad lärostol i jämförande socialekonomi vid juridiska fakulteten
i Paris. I denna egenskap, samt såsom lärare i nationalekonomi vid
École des Ponts et chaussées (väg- och vattenbyggnadsinstitutet), verkar
Gide för närvarande. ^
Gides förstlingsarbete på den ekonomiska vetenskapens område
var en i Journal des Économistes för 1883 intagen artikel öfver »några
nya läror om jordegendomen», i hvilken han gjorde den franska
allmänheten bekant med amerikanen Henry Georges teorier om
»framåtskridandet och fattigdomen». Kort därpå, i slutet af år 1883, utkom
Gides Principes d’Économie folitique (Nationalekonomiens grunddrag),
det arbete som främst gjort honom känd såsom författare.
Det var, föreställa vi oss, tvänne omständigheter som drefvo Gide
till att utgifva denna lärobok i nationalekonomi: den ena, lusten att
opponera mot den i Frankrike allenahärskande liberala skolan med
dess tvärsäkra hållning, dess ensidiga blick för blott harmonien i de
ekonomiska företeelserna och dess till följd häraf absoluta försvar för
den bestående rättsordningen, — den andra, medvetandet af att kunna
-åt sin framställning gifva en färg och en glans, som skulle göra den
eljest så tråkiga vetenskapen tilldragande för studenterna, och ej blott
för dem, utan ock för den stora allmänheten. Boken mottogs i det
ortodoxa ekonomiska lägret, hvars främsta språkrör var och fortfarande
är den nyssnämnda Journal des Économistes, med en storm af ovilja.
Man ansåg det minst sagdt besynnerligt, att en professor i
nationalekonomi, ehuru hans uppgift varit att ådagalägga socialismens
vetenskapliga haltlöshet och praktiska outförbarhet — ty därför hade de
nationalekonomiska lärostolarna inrättats —, icke desto mindre kunnat
intaga en högst tvifvelaktig ståndpunkt såväl till teorin som till praxis.
Dock erkändes äfven på detta håll, att Gide nått mästerskapet i
framställningskonst; man beklagade blott att en bok med så dåliga
tendenser var skrifven med så stor talang.
Motståndame voro många och inflytelserika, och det räckte därför
länge, innan den jämförelsevis lilla upplagan af Gides Principes blef
utsåld och en ny upplaga af den kätterska boken behöflig. Den
utkom 1889, väsentligen omarbetad; idéerna, den allmänna riktningen,
hade författaren dock naturligtvis icke förändrat. Äfven denna edition
rönte af den härskande skolans anhängare ett mycket ofördelaktigt
mottagande. Men nu hjälpte det icke längre vare sig att klandra
eller tiga ihjäl boken, den slog igenom. En engelsk öfversättning
utkom i Amerika, och redan 1891 såg den tredje originalupplagan dagen.
Sedan dess har den ena franska upplagan efter den andra och den
ena öfversättningen efter den andra utkommit. Helt nyligen har Gide
kunnat utgifva den åttonde upplagan af sina Principes, och till icke
mindre än sju främmande språk har boken öfversatts. Af den svenska
öfversättningen, hvilken verkställts i Finland, har nyss utkommit en
länge sedan behöflig ny upplaga, och äfven af den holländska och den
engelska öfversättningen förberedas nya upplagor.
Till framgången i hemlandet bidrog förvisso att de idéer Gide
förfäktat äfven på andra vägar inträngde till Frankrike. Ett förträffligt
Social Tidskrift. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
