Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. December - Kooperation: Charles Gide. Af Georg Schauman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medel att främja frigörelsen från den rådande nationalekonomiens dogmer
skapade Gide själf, då han 1887 jämte några likatänkande franska
professorer grundade den internationella tidskriften Revue d’ Économie
politique. Genom denna gjordes den franska vetenskapliga världen
bekant med den utländska, särskildt den tyska och österrikiska,
nationalekonomiens senaste framsteg. Flera värdefulla uppsatser har också
Gide för egen del under årens lopp skrifvit i sin revy, och hans
talrika ekonomiska öfversikter och bokanmälningar vittna om det stora
intresse hvarmed han följer med de ekonomiska företeelserna i sitt
hemland och utlandet äfvensom den franska, engelska, amerikanska
och italienska litteraturen inom sin vetenskap.
En af Gides vänner och anhängare, den tidigt bortgångne
professor Saint-Marc, har mycket riktigt anmärkt att Gide är mera suggestiv
än dogmatisk, och att han är starkare i kritiken än i den positiva
teorin. Man kunde också tillägga att Gide icke någonsin tyckes känna
sig fullt säker om riktigheten af de åsikter han framlägger — härpå
tyda de ständiga ändringar äfven i sakligt hänseende Gide företagit
i de skilda upplagorna af P/incipes d’Économie politique. Allt detta
sammanhänger med hans eklektiska förfarande och hans föresats att
framställa tvistefrågor så, att jämväl andra kunna välja mellan
opinionerna. Vissa kärnpunkter har dock hans positiva teori. Gide ser i
solidariteten den alla sociala företeelser behärskande lagen, och
solidaritetens utveckling från omedveten till medveten utgör för honom det
sociala framåtskridandet. På det ekonomiska området är det därför
de stridiga intressenas förening genom kooperation som blir hans ideal.
Gide har i denna sin uppfattning tagit intryck dels af den moderna
biologien och sociologien, dels af den idealistiska socialismen från midten
af nittonde seklet, i synnerhet af Fourier, hvars valda arbeten han
jämväl utgifvit och åt hvilken han vid flera tillfällen ägnat en lika
vacker som spirituell hyllnirg.
Gide har icke dragit sig för att äfven praktiskt verka i den
riktning hans tanke, i förening med hans starka känsla för orättvisorna i
den bestående ekonomiska samhällsordningen, anvisat honom. Sedan
1887 har han, delvis tillsammans med en vän från Nimes, M. de
Boyve, ifrigt verkat för de kooperativa idéernas och de kooperativa
företagens utbredning i sitt fädernesland. Sålunda har han grundat
flera »andelslag», bland dem senast Studenternas kooperativa
nykter-hetsvärdshus i Paris (1901). Han är också ordförande i de franska
konsumtionsföreningarnas kooperativa förbund samt ledamot i det
internationella kooperativa förbundets styrelse (med säte i London)»
I den kooperativa tidskriften U Émancipation, som utkommer i
Nimes, är han den förnämste medarbetaren.*) Och esomoftast har
Gide i de kooperativa idéernas tjänst ställt sin äfven för en fransman
sällsynta förmåga att klart och fantasirikt åskådliggöra en sak genom
det talade ordet. En del af dessa glänsande föredrag, jämte några
uppsatser, har han samlat och utgifvit i bokform under titeln Coopération (1900).
*) Det var en af hans uppsatser i denna tidskrift, »Om Émile Zola såsom koopera>
tionens förkämpe», som i öfversättning ingick i Social Tidskrift för 1901, häftet 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
