Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. December - Social månadsrevy. Af Ernst Liljedahl - Ett amerikanskt institut för frivillig förlikning - Mot arbetslösheten - Grufarbetarestrejken i Frankrike - Malmökonflikten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dess ingripande. Ibland har man
dock endast nått att strejker
upp-skjutits, men redan det har
inneburit en social fördel.
Mot
arbetslösheten.
Alltsedan förliden
vinters svåra arbetsbrist
har i Tyskland förts en
mycket liflig diskussion angående
arbetslöshetens bekämpande. Senast
har denna fråga sysselsatt den
arbets-anvisningskongress, som afhölls i
Berlin den 9—11 oktober samt
sjukkassornas kongress i Hamburg. Att
frågan är svår att lösa framgår bl. a.
af de många olikartade förslag till
densammas lösning som framställts.
Man har föreslagit att anordna
permanenta nödhjälpsarbeten och att
de offentliga myndigheterna skulle i
mån af arbetslöshetens storlek utvidga
sin verksamhet; vidare har man,för att
vinna en klar öfverblick öfver
arbetsmarknaden, föreslagit att utvidga den
offentliga arbetsanvisningen ända
därhän, att alla kommuner med ett
större invånareantal skulle tvingas
upprätta arbetsanvisningskontor.
Slutligen har man på allvar börjat
diskutera frågan om försäkring mot
arbetslöshet. Detta synes ej kunna ske
genom fackföreningarna, som blott
innesluta en del af arbetarna, af
samma orsak ej heller genom
ar-betsgifvarnas föreningar, och den
enda utvägen torde vara att ordna
försäkringen som en offentlig
institution, göra den obligatorisk och låta
de olika yrkeskorporationerna bli
dess bärare.
Vid arbetsanvisningskongressen var
den allmänna stämningen så liflig
för försäkringsidén, att det synes
finnas god förhoppning för dess
snara genomförande. Och för blott
några år sedan voro ifrarne för
denna försäkringsform betraktade som
utopister!
Regeringsrådet i Basel har tillsatt
en kommission af 21 medlemmar för
att öfverväga med hvilka åtgärder
man lämpligast bör möta den
arbetslöshet, som vintrarna bruka medföra.
Kommissionen, som sammanträdde
den 3 nov. under regeringsrådet
Wullschlägers ledning, har delat sig
på tre afdelningar. Den första för
arbeteanvisning och understöd, den
andra för studerandet af frågor
angående försäkring mot arbetslöshet,
[-Grufarbetare-strejken-]
{+Grufarbetare-
strejken+} i
Frankrike,
medan den tredje skall syssla med
frågor om arbetets beskaffenhet.
Äfven i Bayern hafva de högsta
myndighéterna utfärdat föreskrifter,
som afse att i god tid bereda
vederbörande till kamp mot
arbetslöshetens fara.
Omsider har den
väldiga generalstrejken
upphört med ett för
den franska
arbetarevärlden nedslående resultat. Ej blott
ett ekonomiskt nederlag utan, hvad
värre är, äfven ett svårt moraliskt
har tillfogats de strejkande. Under
löfte att rätta sig efter
skiljedomstolens utslag hade arbetarna begärt
konfliktens afveckling på denna väg
och utsett sin skiljedomare, liksom
bolagen valde sin. Båda dessa
enades om att gifva arbetarna orätt i
deras fordran, att de premier, hvilka
beräknas dels efter arbetarnas
produktion, dels efter kolprisen på
marknaden, skulle höjas från 30 till 40
proc. Den franska allmänheten
tyckes vara ganska enstämmig i sin
opinion, hvilken är densamma som
skiljedomarna häfdat. Man anser, att
grufarbetarna böra vara belåtna med
de 5 ’/2 francs de förtjäna pr dag
utom premiema, hälst som de bo
billigt och få sitt bränsle gratis. Och
vid 55 års ålder erhåller
grufarbeta-ren en lif stidspension af 600 fr. (1
franc = 72 öre). När
skiljedomstolens utslag afkunnats vägrade
arbetarna uppfylla sitt löfte och fortsatte
strejken — för att snart åter
nedstiga i grufvoma. De ha denna gång
skadat det dyrbaraste, en strejk
ställer på prof: hederskänslan.
Halmlkon-
-.j. ut som om det mor a-
1 en’ Mska nederlag, de
franska grufarbetarna åsamkat sig, skulle
omplanteras i svensk jordmån. Den
nyss afslutade byggnadskonflikten i
Skåne har varit en af de största
fackliga strider, som levererats i vårt
land och nu afvecklats medels
skiljenämnd på landshöfding Tomérhjelms
initiativ. Nämndens utslag var såsom
helhet utan tvifvel frukten af ett
allvarligt bemödande att skipa rättvisa.
Emellertid nekade en del af arbetarna,
nämligen tegelbärarna och
handtlan-garna att foga sig i skilj edoms
utslaget. Men hela vår arbetarerörelse
hade här ett stort moraliskt intresse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
