Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. December - Social månadsrevy. Af Ernst Liljedahl - Blå bandet - Amerikanska missförhållanden - Ett amerikanskt institut för frivillig förlikning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
di * k ^ * Den vidtutgrenade
bandet Blåbandsrörelsen har
nyligen firat sitt 25-års-jubileum. Det
var nämligen 1877 som det blå
bandet började — i Amerika — bäras
som en symbol för hel afhållsamhet
från berusande drycker och såsom
en protest mot rusdryckshandteringen.
Till Sverige nådde rörelsen 1882, då
redaktör Oskar Eklund och fröken
Beatrice Dickson där införde den
efter att i England ha tagit
kännedom om densamma. Den första
blå-bandsföreningen bildades i Göteborg
af fröken Dickson, och snart spridde
sig idén öfver vida delar af vårt
land. Sveriges blåbandsförening har
utöfvat ett storartadt och
välsignelse-rikt arbete i nykterhetens tjänst och
innesluter nu i sitt sköte närmare
900 lokalföreningar, sammanslutna
till största delen i de 18
länsförbunden. Medlemsantalet uppgår till
60,000 organiserade blåbandister.
Rörelsens arbetssätt har dels bestått i
utsändandet af nykterhetstalare, dels
i tilldelandet af anslag åt föreningar,
som verka i samma riktning. S^dan
några år existerar Sveriges
blåbands-förenings Wieselgrensfond till
understöd åt absolutistiska studerande.
Ordförande i föreningen är för
närvarande baron Joseph Hermelin på
Ulfåsa, en af vårt lands mest nitiske
■och uppbume nykterhetskämpar.
Amerikanska
• x- l °n men från vart land
tort-jnissforhal/an- farande visar högst be_
en‘ tydligt stegrade siffror,
komma från det lockande landet i
väster meddelanden, som väcka
tvifvel om dess utmärkta förhållanden.
Så meddelas från flera liåll, att inom
åtskilliga industrier det mest
upprörande barnaslafveri äger rum. Fullt
pålitliga personer ha funnit 5 års
barn sysselsatta i fabriker nattetid.
Barnens arbetstid uppgår på sina
håll till 10 å 12 timmar och
arbetslokalerna äro ofta de mest osunda.
Om sålunda Grottekvarnen äfven
i Amerika slukar de små barnen,
synas icke stort bättre förhållanden
vänta de emigranter, som hamna å
invandringsbyrån i Newyork. Enligt
af invandringskommissarien själf
gjorda upptäckter äro de stackars
emigranterna utsatta för
pänningeut-pressning, ja t. o. m. misshandel af
byråns tjänstemän. Det är obegrip-
ligt, att dessa missförhållanden ej för
längesedan dragits fram i dagens ljus.
Pit Ett Hy** och bety-
kanskt institut delsefullt uPPslaS i ar‘
ZmJuiT betarefrågan är utan
nlulnnn9 tvifvel det sedan en
förlikning. tid bestående
Nationella amerikanska
medborgarförbun-det.» Det är deladt i två
departement, ett för skattefrågor och ett
för industriella och öfriga
arbetare-frågor. Det senare — kalladt
Industridepartementet — arbetar för
öf-verläggningar mellan arbetare och
arbetsgifvare, organiserade eller ieke,
hvarigenom man hoppas att
uppkomna tvistigheter ej blifva
kroniska sjukdomar inom
industrivärlden. Ömsesidiga
öfverenskommel-ser mellan båda parterna vill
departementet verka för samt
efterse, att fattade beslut i detta
afseende realiseras. Icke mindre än 300
medlemmar sitta i
Industridepartementet, som tillsatt ett arbetsutskott
af 36 personer, af hvilka 12
representera arbetarna, 12 arbetsgifvare
och 12 äro neutrala. Bland de
senare märkas framstående män sådana
som förre presidenten Cle veland,
ärkebiskop Ireland,
universitetsrek-tor Eliot m. fl. Bland
arbetsgifvar-na och arbetarna märkas
representanter för deras mäktigaste
organisationer. Arbetsutskottet tillsätter i
sin ordning ett förlikningsutskott af
tre medlemmar, en ur hvarje af
ofvannämnda grupper, hvilket har att, då
strejker eller lockout af mer än
lokal betydelse hota att bryta ut,
erbjuda sin medling på anmodan af
arbetsutskottets ordförande. Man
afser ingen tvångsskiljedom, utan blott
en öfverläggning mellan parterna, så
att de lugnt och vänligt kunna tala
vid hvarandra. Därvid är det af
vikt, att dessa öfverläggningar
komma till stånd i god tid, innan
bitterheten mängt sig in i konflikten.
Uppnås ingen enighet erbjuder sig
förbundet att stå till tjänst med
skiljedom, därest båda parterna så
önska.
Hittills har institutets bistånd
anlitats i icke mindre än femtio fall,
oftast från arbetarehåll. Omkring a/3
af dessa fall hafva ledt till lyckligt
resultat för institutets verksamhet i
det att strejker antingen
förekom-mits eller bringats till slut genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
