Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kooperativa Förbundets Småskrifter. V - Den kooperativa rörelsen i Finland. Af Hedvig Gebhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
borgare undertecknad ansökan om stadfästelse å stadgarne för ett
aktiebolag med syftemål att genom förmedling af kooperativa kreditföreningar
betjäna landtbefolkningen och särskildt de mindre jordbrukarena med
driftkredit på möjligast gynsamma vilkor.
Detta företag, hvars grundkapital blott är 300,000 mark, måste
organiseras såsom ett privat aktiebolag, men från detsamma är hvarje
möjlighet till enskild vinningslystnad utesluten och afsikten är, att efter
hand de enskilda aktieägarena skola utlottas och ersättas af de
kreditföreningar, som önska blifva kredittagare hos bolaget. Ehuru bolaget
sålunda icke kan erbjuda några synnerliga fördelar åt sina stiftare och
aktionärer, blefvo samtliga tretusen aktier i detsamma tecknade och
till och med öfvertecknade inom loppet af sex veckor, detta under en
tidpunkt af knapp penningetillgång och allmän ekonomisk modlöshet.
Men ännu mera väger, att dessa 3,000 aktier ägas af icke färre
än 1,360 personer, af hvilka sålunda största delen tecknat endast en
enda aktie. Aktieägarena äro till öfvervägande del små jordbrukare.
Det gifves knappt en kommun i vårt vida land, där icke någon aktie
skulle tecknats, ofta af personer, för hvilka aktiens belopp, 100 mark,
utgör en hel förmögenhet. Hvad allt detta innebär för kooperationen
i vårt land, säger sig själft.
På centralkreditanstaltens konstituerande möte gafs dess
förvaltningsråd i uppdrag att hos regeringen ansöka om bidrag till
förvaltningskostnaderna samt statslån på billiga vilkor till rörelsekapital, därvid
hänvisande till exempel från Tyskland,. Frankrike, Ungern, Danmark,
i hvilka länder staten likaledes genom kooperativa kreditföreningar med
eller utan förmedling af centralkreditanstalter tillhandahåller jordbruket
driftkapital. Några veckor senare, i senast förflutna maj månad, beslöt
vår inhemska regering att hos monarken förorda ett bidrag af 20,000
mark årligen i tio års tid till förvaltningskostnaderna samt ett statslån
af 4 miljoner mark emot 3 °/o P& obestämd tid att lyftas i mån af
behof. Då äfven ständerna redan 1900 förordat dylik statssubvention,
hysa vi förhoppning om att den inhemska regeringens hemställan i frågan
skall vinna bifall. Sker detta, skall centralkreditanstalten i januari
1903 begynna sin verksamhet, sedan dess blifvande chef därförinnan
studerat liknande inrättningar i utlandet.
Det är ingalunda stiftarenas af denna anstalt afsikt, framhålles det,
att densamma hastigt skall försöka uppamma en massa kreditföreningar
i landet. Afsikten är tvärtom att anstalten skall tillgodose
kredit-behofvet endast i den mån, som en riktig uppfattning om kreditens väsen
och betingelser samt de etiska och ekonomiska principer, hvilka vid de
s. k. Raiffeisen-kassorna i Tyskland gjort sig gällande, vunnit fotfäste
hos folket. Företagets verksamhet .är därför afsedd att under en lång
framtid alldeles öfvervägande vara rent uppfostrande och organiserande.
Jämsides med denna verksamhet skall en kontrollerande verksamhet
utöfvas, icke blott i afsikt att utröna, huruvida den af anstalten
beviljade krediten är säkerställd, utan tillika för att leda de lokala
kreditföreningarnas verksamhet i riktig anda. Med dessa så att säga folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
