Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kooperativa Förbundets Småskrifter. V - Den kooperativa rörelsen i Finland. Af Hedvig Gebhard - Hannes Gebhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Å Kooperativa Förbundets kongress i Stockholm år 1900 redogjorde
hr P. Eskesen från Danmark för den storartade verksamhet, som
därstädes af landets inköpsföreningar utvecklas. Vi hafva icke haft att
framlägga stora siffror. I Finland tager kooperationen ännu blott sina
första osäkra steg. Det vi kunnat redogöra för har i främsta rummet
varit organisationen af ett intensivt bedrifvet väckelsearbete, ett
grund-murningsarbete, kunna vi säga, genom hvilket sten vid sten fogats i den
bygnad, ur hvilken den jordbrukande befolkningens i Finland
ekonomiska oberoende och sedliga höjande småningom skall utgå till lycka
för hela vårt folk. Så hoppas vi, och ingenstädes skall man finna en
starkare tro än bland de finska kooperatörerna på kooperationens
undergörande kraft och en fastare öfvertygelse om att, såsom Sällskapet
Pellervos ordförande på de senast försiggångna »Pellervo-dagarna» hälsade
den samlade folkmassan,
/ tramtiden hör kooperationen till.
Hannes Gebhard.
Den kooperativa rörelsens i Finland initiativtagare och ledare.
Denne förkämpe för de små och ringa i samhället, ledaren för
den sedan något år tillbaka uppspirande, kraftigt växande kooperativa
rörelsen i Finland är född och uppvuxen i den del af »de tusen
sjöarnas land», som framför andra är de mindre bemedlades hemvist.
Kernijärvi är hans födelseort, i nordostliga delen af Uleåborgs län,
denna Lapplands förstuga, där odlingen icke ens ännu fått nämnvärdt
fotfäste och där den på 1860-talet hade det än mindre än nu. Nejden
kring Kajana. hvarest han såsom gosse och yngling mottog sina första
medvetna intryck af sitt folks hårda kamp för tillvaron, har likaså
ända till senaste tid varit och är allt ännu hemtrakten för en
ekonomiskt svag, om ock begåfvad befolkning. Naturen är här vacker
och stämningsfull, och ruinerna af det gamla fästet vid Ämmä fors
invid staden, ett minnesmärke öfver förfädrens hjältemod under »stora
ofredens» dagar, talar sitt kraftiga språk till det unga sinne, som är
öppet därför.
Detta fosterländska språk förstod Hannes Gebhard redan tidigt, ty
om denna aflägsna lilla stad och Kajaneborgs slott skref han sina
första forskningsförsök, då han 18 år gammal år 1882 begynte sina
studier vid universitetet. Ämnet för hans licentiatdisputation var äfven
det historiskt, men detta arbete, genom hvilket han blef docent i
historia vid Helsingfors5 universitet, visade redan sin författares intresse
för ekonomiska spörsmål.
Sedermera hafva socialekonomiska frågor nästan uteslutande, tagit
hans stora arbetsförmåga och produktiva skriftställäreverksamhet i an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
