Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bilaga till Social Tidskrift n:o 1, 1903 - Professor Almquists svar å ofvanstående artikel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
‘samtidiga* inarbetande i Sverige och han anser det ej som en
illusion, när våra fäder trodde sig med ölet kunna undantränga brännvinet.
Med den påstådda samtidigheten får ej tagas allt för noga. Herr
Berghs instämmande med våra fäder kan däremot lätt förstås, därest
vi nämligen antaga att våra fäder ville, att ölet skulle ersätta brännvinet
som berusniugsmedel för svenska folket.
Mot slutet invecklar sig herr Bergh i tal om vikts- och
volymprocenter i öl och dricka. Därvid lämnas flera oriktiga uppgifter
såsom att jag skulle godkändt 2l/2 vikts °/o som gräns för skattefrihet
samt äfvenledes utan förbehåll som gräns förordat 2 vol. %• Jag
vill också uttrycka min förvåning, att en medlem af kungliga
maltdryckskommittén ej fått lära sig skilnaden mellan ett drickas
verkliga sprithalt och straffbar alkoholgräns. Vidare vill jag besvara
den framställda frågan, hvarför icke en maltdryck med en sprithalt af
3 vol. % och däröfver bör kallas dricka. Orsaken är den, att
allmänheten vilseledes och gör som herr Bergh alldeles riktigt säger:
“Iskältar-dricka", “lagerdricka", “pilsnerdricka” “användas som läskedryek för
att släcka törsten och inom familjerna till måltiderna." Tror herr Bergh
verkligen, att detta skett, därest på’ etiketterna stått: “Drickat“ håller
3—5 vol. % absolut alkohol? Inser ej herr Bergh att spriten i
spritstarka “drickor" verkar likaså skadligt, som den gör i lika spritstarkt öl?
Slutligen herr Berghs åsikt om ölet som hälsosamt, samt talet om
“den gamla uppfattningen af ölets betydelse för folkmoraliteten" och
“folkhygienen!" Kan herr Bergh säga huru en industriidkare, jurist,
kemist eller botanist skall kunna lösa medicinska frågor? Då han
ej kan detta, hvarför uttala sig i hygieniska frågor utan stöd af
medicinen? Och moraliteten i Sverige! Enligt herr Bergh stödes den
af öldrickandet och skulle förmodligen gå bakut, därest ej ytterligare
ökning inträder i ölbryggeriernas storartade och “välbehöfliga
omsättning".
Man förstår herr Berghs ståndpunkt, därest man antager, att alla
människor i Sverige supa och ha behof af alkohol. Huru oriktigt detta
antagande är, behöfver icke i vår tid utläggas. Möjligt är, att det är
suparne i Danmark, som kastat sig än mer på brännvinet, sedan ölet
fördyrats och att därvid brännvinskonsumptionen ökats på grund af
brännvinets billighet.
StKlm, Oskar Eklunds boktr. 1903»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
