Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bilaga till Social Tidskrift n:o 1, 1903 - Det nya betänkandet angående maltdrycksbeskattning. Af Axel Bergh - Professor Almquists svar å ofvanstående artikel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vikts % som vunnit detta mål, öm maltdryckerna hafva en social uppgift att
fylla, är alltså det just dessa drycker, som skola görat, medan de extremt
alkoholsvaga maltdryckerna som njutningsdrycker betraktade hufvudsakligen blifva
drabanter till brännvinet.
En auktoritet som professor A. förut ofta citerat, nämligen professor E. Chr.
Hansen i Köpenhamn., har nyligen förklarat att han fortfarande anser ett väl
utjäst lagetöl (bayerskt öl) vara det bästa i hygieniskt hänseende, då det njutes
med måtta.
Hela denna sak har för öfrigt ett högst egendomligt sidoparti.
Här i landet hafva vunnits burskap maltdrycker, som benämnas
“iskällap-dricka8, “lagerdricka8, “pilsnerdricka8 o. s. v., hvilkas alkoholhalt i medeltal är
2’/s—2;!/, vikts %, De användas som läskedryck för. att släcka törsten och
inom familjerna till måltiderna. Omsättningen af dessa drycker var 1897 i rundt
tal 175,000 hektoliter. De äro framställda af bästa råmaterial och med största
•omsorg, och måste af hvar och en, som vill bedömma äfven maltdrycksfrågan
lidelsefritt, anses som icke endast oskadligå, utån nyttiga, nten dessa hafva icke
vunnit nåd inför professor Almquist. Han förklarar dem helt kategoriskt vara
likartade med öl. Att han kan göra detta är svårfattligt, då han själf i sin
artikel låter påskina, att det icke vore farligt, om man lät alkoholgränsen för
skattefria maltdrycker uppgå till 2 / vikts %. Mig tyckes, att detta resonemang
är allt för besläktadt med uttrycket “När jag super är det rätt.“
Beträffande den ur nykterhefssynpunkt tillåtna alkoholhalten hos
maltdrycker synes det nästan, som om detta vore ett ganska oklart begrepp.
Pro-fessor A. påstår bestämdt, att den föreslagna gränsen af 2 vol. % är för 1 åg>
förordar 272 %, och kan i värsta fall vara med om 24 6 %, men han slutar
med att förorda hrr Byströms och Rosenbergs reservation utan förbehåll, Oaktadt
denna sätter gränsen vid 2 vol. %.
Till. slut’en personlig anmärkning! Jag har icke ondgjort mig öfver
bryggaren i Södertelje, som säljer maltdrycker med 4 % alkoholhalt som
“alkohrn-fria8, utan jag har helt enkelt anfört detta fall som exempel på, hur det kommer
att gå till, då nykierhetspartiet fått igenom sin sociala lagstiftning på detta
område. I sammanhang härmed tillåter jag mig fråga professor Almquist, hvarför
jag icke får kalla en maltdryck med c:a 2l/.> vikts % alkohol för t. ex.
“lager-dricka*? ,
Den fiskaltjänst, som professor A. så välvilligt vill öfverlåta på de svenska
bryggarna betacka de sig helt visst för; spioneri har aldrig stått högt i kurs
i vårt land, och det är att hoppas att så framdeles skall förblifva. I vår
barndom fingo vi lära oss att ‘då hvar och en sin syssla sköter så går det väl’
ehvad oss möter“. Vi bryggare önska endast att lagarne måtte så skrifvas, att
de som skola öfvervaka lagames efterlefnad äfven kunna göra det.
Högaktningsfullt
Axel Bergh.
Professor Almquists svar d ofvanstående artikel:
Herr Berghs påstående, att dricka med låg sprithalt icke begagnas
som “själfständig njutningsdryck" utan * städse- “i endräktig förening*
med brännvinet, men att bayerska ölet icke behöfver brännvinet för
att fylla sitt ändamål som sällskaps- och njutningsdryck, är alldeles
själfklart riktigt, när det är fråga om supare. Men nog veta vi alla,
att oafsedt nykterhetsfolket det rundt om i landet finnas otaliga familjer
i alla samhällsklasser, som äro nog förståndiga att i hvardagslifvet
dricka enbart svagdricka som läske- och måltidsdryck. Jag tänker också
att herr Bergh hört talas om rekvisition af en snaps och en bajer.
Aftagandet i brännvinssupning genom restriktionerna i samband
med 1855 års reform vill herr Bergh ock tillskrifva det bayerska ölets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
