Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1. Januari - Skilda sociala frågor: Yrkesfara och yrkesetikett. Af A. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOGIAL TIDSKRIFT
ORGAN FÖR STUDENTER OCH ARBETARE.
N:r 1.
JANUARI.
1902.
SKILDA SOCIALA FRÅGOR
Yrkesfara och yrkesetikett.
THE Mr.’,1/ YOr.K
PUBLIC LILLA R’i
TlLDEtN ’/OU.NU.VhON
n 1031 L
’Vrkesetikett? Det skulle således inom industriella yrken
förekomma hälsoförstörande, lifsfarliga vanor och bruk, som på intet sätt
af något behof, än mindre af nödtvång föranledas, som tvärtom äro
lika orimliga som onyttiga och endast kunna få samma haltlösa
försvar som vissa plägseder i umgängeslifvet, att »det passar ej», det
»går ej an» att göra annorlunda, således som en ren modesak? Ja,
det var väl ej det sista missbruket af sådant slag, det hvarå franska
parlamentet genom en helt ny lag satt yxan till roten. Att det gafs
yrkesfara, t. o. m. af allra svåraste slag, som berodde af ett i öfrigt
alldeles likgiltigt, af intet yrkets intresse påkalladt bruk, af ett mode,
det fick jag lära, när jag för första gången, det är nu fyrtio år sedan,
fick någon kännedom om yrkesfara såsom en fruktansvärd företeelse
uti industriarbetet, påkallande lagstiftarens uppmärksamhet. För denna
kunskap och väckelse hade jag att tacka en utmärkt d. v.
universitetslärare, den frejdade historieskrifvaren C. G. Malmström, som berörde
ämnet i föreläsningar öfver svensk statskunskap vår- och höstterminerna
1861, hvilka jag minnes som ett i alla afseenden fulländadt mönster
för en akademisk föreläsningskurs. Vid fortsatt studium på egen
hand kom under mina ögon en afhandling om dödligheten i
industriella yrken (Mortality in trades and professions) intagen uti första bandet
af Edinburgh Review för år 1860, där det framhölls huru vissa af de
mest hälsofientliga förrättningar med oundvikligt förtidig död till
påföljd föranleddes blott af en mode-nyck. Ej utån rättmätig förtrytelse
frågar författaren: eftersom torrslipning, hvarförutan t. ex. afrundningen
af baken på en rakknif och af yttersidan på saxskalmar ej kan
åstadkommas, är så förfärande skadlig för arbetarna att gaffel-,
rakknifs-och saxslipare i Sheffield i medeltal ej hinna öfver resp. 29, 31, 32
års ålder, så hvarför är denna rundning nödvändig? Och glaceringen
af dessa visitkort, som tyst förtälja om hur handen, som gjorde dem,
paralyserades? Vidare en mängd frågor, på hvilka det sanningsenliga
svaret var, att allt det förskräckliga lidande, som arbetet förorsakade,
kan förekommas. .. , ,
Sccial Tidskrift. - V ’ ‘‘V;*’ 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
