Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vis förverkligats. Vid en folkresning spelar hänförelse och djärf
kraftutveckling den allra största roll; blott därmed väcker man de dåsiga,
uppeldar de tveksamma, enar de splittrade. Men det är ju naturligt att
i en samling af högt uppsatte, vördnadsvärde män dessa egenskaper
skola i hög grad tyglas af den varsamhet, som för den mognade
åldern utgör en af alla påfordrad dygd; och då sådan varsamhet för
de mera eldige och oförskräckte stridsmännen i orterna ter sig såsom
ett för deras krigföring hämmande band, blir häraf följden att dessa
senare gärna frigöra sig från de förres ledning och sköta sina strider
efter eget förstånd så godt de kunna. Det gick ej sällan just på det
viset äfven här. Utan det oförskräckta mod, som ledde resningens
för-gångsmän ute i landet, hade vår stora frihetsstrid säkerligen heller
icke åstadkommit de resultat, hvilka nu blefvo en frukt däraf;
försiktigheten i högkvarteret hade knappt gifvit möjlighet därtill. En följd
häraf blef emellertid att Svenska Nykterhetssällskapet, hvars tillgångar
vanligen alltid voro mycket begränsade, icke kom i tillfälle att så som
• tänkts ingripa i rörelsens gång, om det än under vissa situationer
kunde visa sig vara af stor betydelse för densamma. Med full
sanning kan i alla fall sägas att det till fosterlandets båtnad fört sin del
af den strid, som ledde till husbehofsbränningens afskaffande och
1855 års nya brännvinslagstiftning.
Efter den seger, som härmed vunnits, tyckte man sig knappt
behöfva längre stå under vapen. Föreningarna i orterna upplöste sig; det
var ej utan att ej Svenska Nykterhetssällskapet tänkte på att följa
exemplet. Men under tiden hämtade de slagna intressena nya krafter
och dessa växte sig starka. I början af 1870-talet stötte man åter i
stridslurarne; nya skaror af stridande nykterhetsmän organiserade sig,
delvis under utländsk ledning och med skärpta kraf, under det att å
andra sidan brännvinsekonomi och landtmannapolitik enade sig i syfte
att nedbryta lagstiftningen af 1855 med det därå grundade s. k.
Göte-borgssystemet.
Då var faran stor, ty de moderate och de radikale nykterhetsvännerna
voro söndrade och bekämpade hvarandra i fråga om utsträckningen af
den för båda gemensamma afhållsamhetsgrundsatsen. Bränn vinsintressets
angrepp mot utskänkningsbolagen föreföll ock den radikala
nykterhetsrörelsen synnerligen tilltalande och erhöll dess understöd. Allmänheten
visade sig likgiltig. Det såg ut som skulle hvad en ansträngande
tjuguårig strid åstadkommit, nu, utan att en hand höjdes till försvar däraf,
lämnas till spillo.
Då visade sig betydelsen af att Svenska Nyktertietssällskapet ännu
fanns till. Det ställde sig beslutsamt i vägen för anfallet mot den äldre
generationens fosterlandsgagnande försvarsverk, och sedan
nykterhetsvännerna lärt sig förstå hvad som skulle efterfölja dettas nedbrytande,
lyckades sällskapet ock samla dem kring gemensamma meningar, hvilka,
stödda af en ändtligen framryckande folkopinion, vid riksdagarne 1883
och 1885 tillkämpade sig segern.
*Den, som faktiskt möjliggjorde upptagandet och fullföljden af
denna för vårt folks sedliga bestånd så viktiga försvarsrörelse, var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
