Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna lilla exkurs torde ursäktas som förklaring för synpunkter,
som kunna förefalla en och annan misstänkta. Att det öfver hufvud taget
är ändamålslöst att sprida litteraturalster, för hvilkas rätta förstående
korrektiv äro både nödvändiga och förutsatta, bland kretsar, där ej dessa
korrektiv förefinnas, torde ej med många ord behöfva bevisas. Men
denna ståndpunkt får ej förblandas med trångbröstade och
förhäfvelse-fulla anspråk att sitta till doms öfver hvad som är “nyttigt för folket"
eller ej. Den bör helt enkelt t£gas som en omsorg att för tillgängliga,
knappa medel anskaffa. bästa möjliga utsäde.
Det ofvanstående är ett utkast af hvad Föreningen för Folkbibliotek
och Läsestugor ämnar söka åstadkomma. Förberedande åtgärder äro
vidtagna, men omfång, spridningssätt och hela planen äro beroende på
det ekonomiska underlaget, som ännu ej kunnat klareras.
Närmast har man dock tänkt sig att “Folkbiblioteksbladet“, om
titeln kommer att lyda så, skulle utkomma 3 gånger om året, med
utgifnings-tider lämpade efter bokmarknadens periodiskt växlande tillopp af nyheter.
Med detta häfte af Social Tidskrift följer ett profblad, visande
några exempel på ofvan omtalade bokbeskrifningar. Något slags urval
bland den senast utkomna litteraturen åsyftas naturligtvis alls icke.
Gustaf Stridsberg.
DEN KOOPERATIVA RÖRELSEN.
Den kooperativa rörelsen i Frankrike.1)
Af professor Charles Gide (Paris).
(Öfversatt från förf:s manuskript af
K. H. Witk, Helsingfors.
II.
Men jag återkommer till frågan om det närmande, som jag först
omnämnde. Närmandet har försiggått under ledning af en liten skara
hängifna kooperatörer, af hvilka min vän de Boyve kan blicka tillbaka
på den längsta tid af arbete; deras hufvudkvarter är i Nimes, hvilket
har förskaffat denna grupp namnet den Nimes-ska skolan. Det var år
1885 som den framträdde, i det den detta år sammankallade den
första franska konsumtionsföreningskongressen samt skapade »le Comité
central», om hvilken jag nyss har talat.
Männen af denna skola göra anspråk på att hvarken vara »borgare»
eller kollektivister, utan kooperatörer rätt och slätt. I kooperationen
se de ej ett medel att förbereda klasskampen, men ännu mindre ee
de däri blott ett medel att anskaffa billiga varor eller att göra
inbesparingar. Kooperationen är för dem ett medel till samhällets
omdanande, ett medel, som är sig själft nog, ty det innefattar i sig hela
det framtida samhället, såsom grodden innehåller frukten, och denna
frukt kan mogna helt enkelt genom kooperativ utveckling utan att
behöfva tillgripa revolutionen. Men på ett villkor: att de kooperativa
*) Första afdelningen af denna artikel var införd i förra årgångens sista häfte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
