Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konsumtionsföreningarna använda alla de medel de kunna disponera
öfver, till produktion, till skapande af verkstäder och fabriker eller
åtminstone med förskott understödja kooperativa, produktionsföreningar;1)
Därigenom skall den arbetande klassen, själf kunna, tillgodogöra sig sin
köpkraft — hvilken, om arbetarne ock .själfva tänka annorlunda, är
nog. så öfverlägsen deras produktionsförmåga, men af hvilken de aldrig
vetat att draga nytta; saken skall kunna drifvas ända därhän, att den
arbetande klassen själf skall kunna ’producera nästan allt, som den
konsumerar. Och på den dagen skall man kunna säga; åt kapitalisten,
som darrar i väntan på revolutionen och expropriationen. Behåll edra
fabriker och göds! Vi behöfva dem ej, ty vi ha egna. Behåll dem för
att väfva. edra kläder och beså edra fält, vi väfva våra kläder och
beså våra, åkrar»;
Af denna korta skildring af det Nimes-ska systemet —« som
författaren till dessä rader för- redan 13 år sedan har döpt till den
kooperativa republiken —r finna vi, att anhängame af detta system äro
lika långt komna i fråga om det sociala idealet som någonsin de s. k.
socialistiska kooperativa föreningarna. Det är endast i fråga om medlen,
som de skilja sig från dessa. De tro nämligen icke, i. motsats till
socialisterna, att upphäfvandet af den enskilda eganderätten
(propria-tionen och klasskampen) vore oeftergifliga villkor för ernåendet af den
kooperativa republiken^ Men de förmena, att ett sådant villkor är
den fredliga socialiseringen af produktionsmedlen, .hvil]ken skall
åstadkommas genom ätt de’ kooperativa förbunäefi v utvecklas bch’ bli sina
egna fabrikanter samt t. o. m. som den engelska Wholesale ägare till
gods och stenkolsgrufvor. Nå väll detta sätt att gå tillväga är alldeles
öfverensstämmande med socialismens ideal. Hvarför då icke
gemensamt arbeta på dess förverkligande? Den Nimes-ska skolan lämnar åt
socialisterna frihet att tro, att kooperationen blott är ett medel; den
säger dem helt enkelt så här: »Förutsatt, att kooperationen en dag
skall föra oss längre än vi nu kunna förutse, hvad hindrar oss
emellertid att till’ dess gå vår väg tillsammans? vi hä i alla fäll ett godt
stycke väg att tillryggalägga, innan vi nå till skiljovägen».
Kooperatörerna af den Nimes-ska skolan bedja dem blott, om ej
att upphäfVa artikeln om den socialistiska propagandan, så åtminstone
att tölka den ciirn benignitate, såsom betydande helt enkelt social
propaganda. Och i detta afseende ha de redan vunnit spelet, ty
folkhögskolors understödande med de kooperativa föreningarnas medel
anses numera innebära ett uppfyllande af detta villkor.
’ Då de å andra sidan vända sig till de borgerliga kooperatörerna,
säga de: »I haten handlandena, I viljen ej betraktas som krämare,
I prbtesteren mot pateritskatten som skulle rubricera Er som sådana.
Följaktligen bören I éj i kooperationen söka allenast en vinstutdelning;
I bören använda till utdelning åt de énskilda medlemmarne blott en
*) Det förefinnes fen ganska märkbar skillnad mellan tvänne produktionssätt,
som äro representerade i England, det ena-af Wholesale Society i Manchester och det
andra af Labotir Copartnership Association, men vi kunna ej här inlåta oss på att
skildra den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
