Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så stor del, som behöfves ’ för att locka egen nyttan, men reservera
för produktion en viss del :— för närvarande hur liien som helst, men
växande i den mån den kooperativa uppfostran bringar
samhörighetskänslan till mognad — detta så mycket hellre som denna produktion
själf slcall bli en källa till. nya vinstér. , .
Låtom oss socialister och borgare, att börja med bilda en
en-gros-affär, såsom i Manchester, Hamburg, Basel; att köpa gemensamt,
innebär ej någon politisk handling och är ej bindande för framtiden:
socialister och borgare kunna handla i samförstånd för att göra
uppköp en-gros, utån att frångå sina resp. program, så mycket hellre som
frågan om användningen af vinsterna icke här framställer sig, enär
en-gros-affärerna vanligen ej åsyfta att skapa vinster och icke skola
göra det. eller i hvarje fall skola återställa dem till föreningarna, för
att af dem användas efter godtfinnande.
Då således samförståndet på detta område är möjligt, har också
förslaget om en sådan sammanslutning tagits under ompröfning. Men
hvad som visar, hurusom rivaliteten mellan föreningar och personer
går framom tanken på clet ^.ilmähna bästa, .’det är att hvarken de
socialistiska kooperatörerna velat förena sig med den affärsbyrå, som
Comité Central bragt till stånd, eller de borgerliga kooperatörerna velat
befatta sig med de en-gros-äffärer i liten skala (kaféer och bagerier),
som Boursc socialisle skapat, i följd hvaraf man nu står i begrepp att
skapa ett tredje organ, som, alldenstund det ej står i något samband
med det förflutna, skall vara i stånd att förena alla —- eller ingen 1
Det senare alternativet är ännu så länge det sannolikare.
Det finnes för resten i Frankrike ett halft dussin lokala
uppköps-fprbund samt ett —- det mest betydande —, sammansatt uteslutande
af de till antalet 70 konsumtionsföreningar, som bildats af personalen
vid Järnvägsbolaget Päris—Lyori—Mediterrannée. Men dessa särskilda
lokala föreningar hafva ingen förbindelse , sinsemellan och bekymra sig
ej det ringaste . om, bildandet af ett hela landet omfattande förbund,
hvilket skulle uppsluka dem alla eller åtminstone förringa deras
betydelse. Ack ! denna ‘ erbarmligä lokala fåiariga påminner oss lifligt om
hvad som passerade i Gallien för tvåtusen år sedan, då Vercingetorix
förgäfves försökte bilda ett stort nationelt förbund i kampen mot
romarne och allt strandade på grund af stammarnas inbördes kif! Vi
hafva ej fötändrats, vi äro ännu detta gens gallia, som Caesar skildrade
såsom ständigt söndradt; mot sig själft, trots det yttre skenet af ett
enigt och sammanslutet folk.
För att emellertid afge ett mindre pessimistiskt slutomdöme, kän
jag säga, att på dé sista åren några framsteg ha gjorts. Ur skötet af
somliga kooperativa föreningar, socialistiska som? borgerliga, har man
sett män dyka upp, som varit begåfvade med verkligen beundransvärd
hängifvenhet och oegennytta. Det pågår ett uppfostringsarbete, låt vara
långsamt framskridande. Folkhögskolorna som sedan två år vuxit upp
till ett antal af ett hundratal (och hvilka som kändt motsvara hvad
engelsmännen kalla University extension), bidraga i hög grad till denna
utveckling. Föredragen om kooperation intaga i hvartenda ett en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
