Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men hvad mer med det? Handlingen visade sig vara utan rättslig
verkan. Och bolaget var ej sinnadt att godvilligt uppfylla ett i en
svag stund afgifvet löfte. På denna väg har ett stort antal väTdefulla
skogshemman för en spottstyfver blifvit bolagsegendom.
Men det skulle vara orätt att påstå, att ett sådant förfaringssätt
numera äger lum annat än i undantagsfall. Dels finnas nu för många
ögon, som vaka öfver den svagares rätt, dels torde ock noblare
tänkesätt hafva börjat besjäla trävaruhandteringens målsmän. De köp, som
numera göras, ske vanligen utan tvång, och köpeskillingen ställer sig
i ett rimligare förhållande till egendomens värde, än hvad fallet förut
så ofta varit. Under de senare Åren hafva prisen på skogshemman
varit relativt höga. Vanligen hafva de betingat en köpeskilling af
1,000 å 1,200 kr. pr skälsland1). Detta kan ju synas högt, men
faktum är, att skogshemmanen i många fall äro värda långt mera.
Exempelvis kan nämnas, att ett dylikt hemman i en lappmarkssocken
för någon tid sedan såldes till ett bolag för 1,200 kr. pr skälsland.
Strax därpå undergick byn laga skifte. Vid ståndskogsförrättningen,
då skogen räknades, befanns det, att omkring 3,000 afverkningsbara
träd kommo på hvarje skälsland. Räknar man värdet af hvarje träd
till 2 kronor, skulle alltså ensamt den afverkningsbara skogen å
hemmanet vara värd 6,000 kr. pr skälsland2). Klart är ock, att
bolagen icke skulle visa någon benägenhet att köpa hemman, därest
de ej kunde beräkna god vinst därå. Men underligare kan det
förefalla, att bonden i många fall så lätt och godvilligt inlåter sig i dylika
köpeaftal. Saken är emellertid den, att han icke förstår rätt bedöma det
verkliga värdet af sin egendom. Utsikten att på en gång komma i
besittning af en större summa penningar utöfvar en magisk och
berusande inverkan på honom. Han förlorar i detta predikament
besinningen, och reflekterar alldeles för litet på hvad han har, men
stirrar sig blind på hvad han kan få. Det är ju icke heller så
underligt, att den skäligen oerfarne, enfaldige skogsbonden förlorar fattningen
inför de enligt hans uppfattning fabulösa summor, som stå honom till
buds, då han kanske under hela sitt lif haft knapp tillgång just på
penningar. Men betecknande är, att han vanligtvis, sedan köpet är
afslutadt,<och han fått någon tid på sig att lugnt reflektera, blir
ånger-köpt och önskar det gjorda ogjordt. Därmed har han dock ingenting
att vinna, ty här gäller den grundsatsen: hvad jag hafver skrifvit,
det hafver jag skrifvit.
En kraftigt bidragande orsak till böndernas hemmansöfverlåtelser
till bolagen har under senare tider äfven varit fruktan för laga skiftet
och därmed förenade kostnader. Med en oangenäm erfarenhet af
skuldsättningens verkningar för mången under de gångna tiderna hafva
de för sig upprullat de mörkaste taflor och i andanom sett sina hemman
vandra all världens väg såsom ett offer på skifteskostnadernas altare,
då de icke trott sig äga utväg att gälda dem. De hafva därför i
*) 1 skälsland = l/6i mantal.
2) Det bör äfven tagas med i betraktande, att bolagen i de socknar, där
skogs-allmänningar finnas, få en del i dessa med hvarje hemman de förvärfva.
fr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
