Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nästan dagligen hållit föredrag eller anordnat diskussioner i olika delar
af England. Idén tages nu på allvar af alla.
»Garden City Association» bildades 1899 med ett ringa
medlemsantal och så att säga på Guds försyn. Under två år gjorde
föreningen- föga framsteg, deras inkomster belöpte sig till den efter
engelska förhållanden obetydliga summan af 4,000 kr. Men år 1901
slöt sig den framstående juristen Ralph Neville, K. C., till föreningen,
valdes genast till ordförande och följdes af en rad personer med lysande
namn. Ett hundratal biskopar, lorder och parlamentsledamöter äro nu
enligt engelsk sed föreningens »vicepresidenter», sX)ch inkomsterna ha
stigit i samma mån som styrpinnarnes rang höjts. Då jag häromdagen
besökte pionier-bolagets och föreningens gemensamma kontor vid
Chancery Lane, fann jag där ett dussin personer sysselsatta med att
granska ritningar, besvara korrespondens m. m. Kapitalet i det nämda
bolaget är nämligen nu i det närmaste fulltecknat och arbetena med
det svåra värfvet att välja lämplig byggnadsplats i full gång.
Föreningens energiske nye sekreterare Mr Adams trodde, att man redan
om några veckor skall ha bestämt sig för en jordegendom bland det
fyrtiotal, som äro på förslag, och då skall, som sagt, inbjudan genast
utgå till bildande af ett större bolag. Att bygga en ny stad är
naturligtvis ett vidlyftigt företag, men man ämnar böija varligt med ätt
planera blött én sektion (en åttondedel) af »stadscirkeln». Det gäller
nu att få folk och »institutioner» till denna stad, och underhandlingar
pågå till den ändan med byggnadsentreprenörer, byggnadsföreningar,
kooperativa föreningar, fabrikanter, händtverkare och enskilda personer
om bosättning eller inrättande af filialer i den planerade staden.
En kärnpunkt i Howards plan är att han icke uttalar sig för
socialism eller individualism, utan låter invånarne i den nya staden
själf besluta om sina öden steg för steg liksom invånarne i andra
städer. Såsom det nu är kunna personer af alla politiska åskådningäf
intressera sig för detta storartade sociala experiment och bli öfvertygadé
genom Trädgårdsstadens framgång att den. slagit in på den rätta vägen.
Att lärdomame från den nya staden, om den har framgång med sig,
icke skola inskränka sig till ett fullständigt öfverflödigt bevis för
önskvärdheten af att jordens värdestegring socialiseras, därom råder icke
det ringaste tvifvel. Det är emellertid för tidigt att nu omtala de
planer, som många entusiaster hysa rörande Trädgårdsstadens framtid.
Social Tidskrifts läsare böra gifVetvis med uppmärksamhet följa detta
stora experiment, som förmodligen kommer att få stor betydelse för
den sociala frågans lösning. Är det väl för tidigt att nu tänka på
bildandet af en »Garden City Association» i Sverige? I Berlin har
man redan bildat en Trädgårdsstadsförening, som trädt i förbindelse
med föreningen i London. Gustaf Siösteen.
Efterskrift. (Januari.) Det meddelas nu i pressen, att Londons
grefskapsråd planerar att anlägga en trädgårdsstad i Londons
omgif-ningar. Huru nära rådet eller rättare sagt dess bostadskommitté (ty
längre har planen ej kommit) ämnar följa Mr Howards förslag är obekant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
