Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKILDA SOCIALA FRÅGOR
Spritens ”oumbärlighet” som födoämne.
Af professor E. AuiQriST.
I Novemberhäftet af Annales de 1’institut Pasteur öfverraskades
världen af att direktören för nämnda berömda institut, professor E. Duclaux
i Paris, i slutet af en artikel om spriten som födoämne utropar: Vi
måste alltså göra afbön för det sätt, hvarpå alkoholen hittills blifvit
behandlad. Begagna den, men missbruka den ej! Gör ej som Skop*
tema! Sedan alkoholen blifvit ett födoämne af hög rang, måste vi
ock ändra den hårda beskattningen, som frammanats af alkoholens forna
dåliga anseende o. s. v.
Hvad har nu passerat, som ligger bakom sådana oförmodade
uttalanden? Detta är ej så svårt att fatta för läkaren; för den oinvigde
blir gåtan olösbar. Alkoholproducenter och ölbryggare jubla. I vissa
tidningar framställes genast en antydan om, att alkoholen skulle vara
oumbärlig som födoämne, och uttalande åt detta håll trycktes och
delades ut till alla våra riksdagsmän!
Först måste vi taga reda på, hvem Duclaux är och hvad
kompetens , han besitter i läkarefrågor. Han är en berömd bakteriolog,
Pa-steurs vän, i öfrigt kemist och professor vid ett agronominstitut.
Läkare är han icke; fysiologiska litteraturen och öfverhufvud den stora
litteraturen om alkoholen som födoämne synes vara honom ganska
obekant, ty han säger, att studierna om alkoholen som födoämne hafva
varit alldeles försummade; detta skulle berott därpå, att spriten är så
flyktig, och att försök angående födan mest göras på djur!
Duclaux har förut uttalat sig i alkoholfrågan. 1898 framställer
han i samma tidskrift bland annat följande satser: Njutningen föder
missbruket och detta åter faran. Ingen destillerad sprit är hälsosam.
Hvarje reform i spritfrågan, som vill vara hygienisk, måste först och
framför allt söka minska spritförbrukningen, i andra rummet förbättra
kvaliteten. Vi ha icke velat tala om nyttan af att förtära vin, öl,
äppelvin, päronvin; vi ha endast uttalat vår åsikt, att det måttliga bruket af
dessa drycker är utan olägenheter.
Hvad har nu inträffat sedan 1898, som så påverkat Duclaux? Jo,
tydligtvis har D. först nu fått fatt på ett fysiologiskt arbete, som visar,
att spriten kan vid sin förbränning i kroppen alstra kraft. Vi läkare
bruka sedan gammalt säga så, att hvart gram sprit kan ge kroppen 7
värmeenheter, alltså ger en halfbutelj öl (= 300 gm) med 4 viktprocent
alkohol 2x4 >; 7 = 84 v.-e. Denna fråga torde ej vidåre béhöfva
utläggas, då professor Santesson, som är fysiolog, nyligen skrifvit en
bra uppsats därom, hvilken genomgått svenska pressen.
Det arbete, som professor Duclaux träffat på, är den storartade
bearbetning öfver våra födoämnen och njutningsämnen, som utförts
under senaste åren i Nordamerika. Folkfödan i alla dess delar har
där under ledning af fysiologen Atwater undersökts, och bland andra
ämnen har man ock sysslat med spriten. Den dos, som försöksper-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
