Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. V. Jonsson i Käfvesta och H. Odhner,
Lunnevad som suppleanter.
En häftig strid mot det s. k.
rabatt-märkessystemet har en del af
Stockholms handelskår satt igång. Omkring
2,000 handlande, hufvudsakligen inom
specerivarubranschen, ha förbundit sig
att ej använda rabattmärken. Man får
därför hoppas att rabattmärkesofoget,
som vi för länge sedan i denna tidskrift
brännmärkte som ett oblygt och
skadligt geschäft, nu snart är en saga blott.
G. H. v. Koch.
Sociala motioner vid 1903 års riksdag.
Behandlingen af detta ämne blir i formellt hänseende beroende af
det omfång man ger åt begreppet “sociala motioner". Med tanke på
de intressesferer denna tidskrift företräder och det sätt, hvarpå ämnet
förut i dessa spalter af andra författare begränsats, tror jag mig böra
af de vid årets riksdag väckta motionerna här beröra dem, som direkt
höra hemma under någon af följande kategorier:
arbetareskyddslagstiftningen, bostadsfrågor, egnahemsfrågor samt nykterhets- och
sedlighets-frågor. Hvad man kallar social lagstiftning i trängre mening är vid
årets riksdag ej representeradt af några motioner utom dessa grupper.
Dessutom äro emellertid några förslag väckta, som i en annan mening
äro af så pass hufvudsaklig eller partiell social innebörd, att de böra i
detta sammånhang särskildt omnämnas.
Det var styrkan i d:r David Bergströms motion vid förra årets
riksdag angående revision af 1889 års lag om skydd mot yrkesfara,
att han vid utarbetandet af sitt förslag hela tiden stått på den grund
af fakta, som gifvits genom yrkesinspektörernas tjänsteberättelser. Detta
förtjänar, då motionären i år förnyat sitt förslag, särskildt påpekas,
emedan lagutskottet i sitt utlåtande om motionen vid sistlidne riksdag
begagnat ett sådant uttryckssätt, att man kunnat tro motionären
närmast ha motiverat sitt förslag med den omständigheten, att den
ifrågavarande lagen “under en följd af år varit i hufvudsakligen oförändradt
skick tillämpad". Det finns.verkligen starkare skäl, och de förnämsta
af dem äro af motionären påvisade såväl förra året som än fullständigare
nu. Den utsökta hänsynsfullhet, som den nuvarande lagstiftningen
visar tredskande arbetsgifvare, och den starka begränsningen af
yrkesinspektörernas befogenhet gent emot dem äro emellertid sannolikt alltför
kära för Första kammaren, för att denna i år skulle komma att ställa
sig gynnsammare till förslaget än förra året,’ då det föll på denna
kammarens utan debatt och votering gifna afslag.
Hr Bergström har i sin motion också berört en fråga, som går
utöfver det speciella område af arbetareskyddslagstiftningen han här
närmast sysslar med, nämligen behofvet af en lagstadgad gräns mellan
handtverk och fabriksmessig industri. Denna sak har ock gjorts till
föremål för en särskild motion af den nyvalde representanten för Karls-
förbundet för nykterhetsundervisningen.
Bland undervisarne märktes prof. C.
Wallis, d:r E. W. Wretlind, d:r P.
Silfver-skiöld, fru A. Trygg-Helenius m. fl.
kända namn.
Den i somras af “Svenska
folkhögskolans lärareförening* tillsatta
interims-styrelsen har nu genom insända
röstsedlar blifvit återvald. Styrelsen utgöres
sålunda af folkhögskoleföreståndame Th.
Holmberg, Tärna, Sanfrid Welin,
Herr-ljunga och G. Brockman, Åsa, med hrr
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
