Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krona, landssekreteraren itoos, som föreslår skrifvelse till k. m:t med
begäran om frågans ordnande på lagstiftningens väg såsom en i alla
hänseenden lämpligare anordning än den nödfallsutväg
yrkesinspektö-rerna efter kommerskollegii anvisning nyligen försökt sig på. Vid
denna motion bör göras en randanmärkning med anledning af en
missuppfattning, som lär varit synlig i någon tidning. När man skiljer
mellan fabriksmessig industri och handtverk med afseende på
arbetareskydd och yrkesinspektion, så sker det ingalunda därföre att
handt-verkerierna borde undandragas från sådana sociala åtgöranden. Tvärtom
äro de såväl som hemindustrien från vissa synpunkter i särskildt hög
grad ägnade att utgöra föremål för arbetareskydd och inspektion, fastän
de härmed förenade praktiska svårigheterna knappast någonstädes ännu
blifvit tillnärmelsevis lösta. Den gräns, som nu begäres, är emellertid
redan i gällande författningar tydligen förutsatt såsom någonting så
godt som själfklart, och af dem äro åtskilliga rättsliga och ekonomiska
privatförhållanden beroende. Gränsen är dock i verkligheten långt ifrån
själfklar och måste därför bli konventionellt uppdragen.
Det viktigaste och intressantaste af hvad årets motionsflod
framburit på det sociala området rör städernas bostadsfråga. Tvänne
förslag af inbördes besläktad tankegång väcka härvid i första rummet
uppmärksamhet. I Första kammaren har nämligen d:r G. F. Östberg
och i Andra kammaren redaktör Henrik Hedlund väckt motioner, som
åsyfta möjliggörandet och uppmuntrandet af enskild byggnadsverksamhet
på kommunen tillhöriga tomter. Båda motionärerna gå ut därifrån, att
stadskommunerna böra bibehålla äganderätten till största möjliga
tomtareal, som, på lämpligt sätt styckad, bör mot billig afgäld upplåtas till
uppförande af bostadshus, hvarvid dock måste iakttagas, att dylika
öfverlåtelser blott finge gälla redan reglerade tomter. Två väsentliga
hinder resa sig, -på grund af gällande lagstiftning, mot dylika
tomtupplåtelser: den korta tid (10 år), som aftal om nyttjanderätt till hus och
gård i stad kunna med laga verkan omfatta, samt den omständigheten
att inteckning ej meddelas i hus å annans mark. Kommunerna tvingas
under sådana förhållanden att sälja bort sina tomter och förlora
därigenom till enskilda köpare, spekulanter eller jobbare hela vinsten å
den stegring i tomtvärden, som medföljer stadens tillväxt; eller ock
hindra de genom att hålla sina tomtpris höga den för bostadsbristens
af hjälpande erforderliga byggnadsverksamheten. Det är detta dilemma
man måste försöka komma ifrån. Motionärerna ha emellertid valt delvis
olika vägar för att nå det i hufvudsak gemensamma målet. Hr Östberg
föreslår en lagändring, hvarigenom nyttjanderättsaftalet kunde utsträckas
till 50 år äfven i stad, och i samband härmed föreslår han en
skrifvelse till k. m:t med begäran om utarbetandet af ett lagförslag om
förlagsinteckning i byggnad å annans mark. Den art af inteckning
motionären här åsyftar skulle bereda förmånsrätt icke blott i
förlags-tagaren tillhöriga byggnader med hvad till dem hörer utan ock i själfva
den upplåtna besittningsrätten till marken samt den rätt till lösen för
byggnader och anläggningar, som enligt aftal skulle vid tomtens
af-trädande utgifvas af ägaren d. v. s. kommunen. Aftal om tomtupp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
