Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
låtelse, som blifvit intecknadt till förmån för förlagsgifvare, skulle ej
utån inteckningshafvarens samtycke kunna ändras eller upphäfvas genom
öfverenskommelse mellan jordägaren och tomtinnehafvaren.
Hr Hedlunds motion, som inom parentes sagdt är synnerligen väl
skrifven, går ut ifrån den på senare tider uppmärksammade ofantliga
stegringen af jordräntan å de större städernas områden, samt den
omständigheten, att lagstiftningen i allmänhet ej ger kommunerna möjlighet att
vare sig för det allmännas bästa effektivt tillgodogöra sig denna vinst eller
tillhandahålla byggnadsmark på billiga villkor. Bereddes nu därföre
genom nödiga lagförändringar möjlighet åt stadssamhället att upplåta
mark till varaktig nyttjanderätt och åt nyttjandérättens innehafvare att
mot inteckning belåna det hus han därå uppför, så skulle staden finna
sin bästa uträkning i att upplåta tomten arttingen kostnadsfritt eller
mot den ränta, den skäligen kunde anses afkasta för tillfället, och
därefter betinga sig genom periodiska taxeringar så stor del af den
stigande jordräntan, som det för staden kan visa sig ändamålsenligt
att göra anspråk på med hänsyn därtill, att den enskilda
byggnadsverksamheten nog alltid måste eggas genom någon andel i vinsten
äfven af tomtvärdets stegring. Motionären förordar i detta syfte en
lagändring, som ger ägaren af hus å kommunal (reglerad) mark rättighet
att hvart tionde år förnya sin nyttjanderätt till tomten mot villkor, att
han erlägger en efter anförda grunder utgående tomtafgift. Rörande
den erforderliga rättigheten att inteckna byggnad på ofri grund
hänvisas till den tyska s. k. arfsbyggnadsrätten (Erbbaurécht), hvarom
kardinalstadgandet i den nya tyska civillagen lyder så: “Ett jordområde
kan på det sätt graveras, att den, till hvars förmån gravationen sker,
har en rätt, som kan öfverlåtas och gå i arf, att öfver eller under
jordområdet hafva en byggnad. “ En tillämpning å våra förhållanden
häraf anser motionären vara önskvärd. Han föreslår också skrifvelser
till k. m:t med begäran om utarbetande och framläggande af lagförslag
i här angifna afseenden.
På gränsområdet mellan “bostadsfrågan" och “egnahemsfrågan“
finna vi en beaktansvärd och af bittra erfarenheter från hufvudstadens
omgifningar kraftigt understödd motion af hr Ernst Beckman. Han
föreslår en skrifvelse* till k. m:t med begäran om förslag till en
lagstiftning, hvarigenom, då ett i hufvudsak obebyggdt, enskild ägare
tillhörigt område utom stad utbjudes till bebyggande i syfte att där
skall uppstå ett tätare bebyggdt samhälle, förbud stadgas mot försäljning
af delar af sådant område, med mindre på ägarens bekostnad blifvit
uppgjord och i behörig ordning fastställd en regleringsplan, som
uppfyller de i byggnadsstadgan för rikets städer för sådan plan i tillämpliga
delar uppställda fordringar. Hit hör också en af hr M. F. Nyström
väckt motion om beviljandet af ett anslag å två millioner kronor att
utgå af lånemedel och ställas till k. m:ts förfogande till uppförande
af bostatier för i statens tjänst anställde arbetare, betjänte och lägre
tjänstemän i städerna eller dessas närhet.v En lika stor summa föreslår
hr David Holmgren riksdagen att bevilja till försträckningar på billigaste
villkor till afgående indelta knektar för att sätta dem i stånd att vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
