- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1903 /
89

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

effekten af sina ord, utan visa fram sina saluhållna människor. Ibland
är det dessa själfva, som öfyertagit rollen af försäljare. De äro vanligen
mycket litet klädda, Ha gjort de mest förtviflade försök att se glada’
och fina ut. Dock, hvilket elände, som afspeglar sig i dessa
vissnade, men för tillfället sminkade anleten. Hvilken hemsk, tragisk
historia ligger ej bakom denna ängsliga utbjudning, detta uppoffrande
af den sista resten, af kvinnlig blygsamhet — — —.

Jag stannar étt ögonblick på min vandring; Man tror att jag är
obeslutsam, väljei^ i högen. Förnyade ansträngningar från alla håll!
Män viftar, vinkar, tillkästar mig de mest smäktande ögonkast, de
ömmaste smeknamn. Konkurrensen är stor, alla behöfva lefva, och det
är inte många kunder för tillfället. En och annan tarfligt klädd person
stryker efter1 husraderna, noga granskande det som finnes till salu.
Men afsättningen ät ringa. För ett ögonblick tystnar larmet: polisen
går förbi! Men det börjar om några sekunder.

Polisen, ja, finnes det någon ynkligare roll än denne spelar här?
Han har intet att göra med osedligheten på platsen. Han skall bara
“upprätthålla ordningen"! Det får inte bli slagsmål eller oväsen. Allt
måste gå tyst och stilla. Nu kommer man fram till honom och ber
om hjälp vid en utkastning af en kund, som råkat supa sig full.
Uppdraget verkställes., .med. ^odt’ resultat. Jag’ går . fram -till polisep och
inleder ett ; samtal. Det är en ung och präktig icarl. Han finner
“passet“ besvärligt, men det “går för sig“. I dag är det ovanligt lite’
kunder. Vissa dagar är gatan svart af folk. Han förklarar för mig att
“ mammorna “ hyra lokalerna och ta förtjänsten på ölserveringen. Detta
är en väsentlig inkomst — men den betalas också genom böter. Som
jag sedan får höra utkräfver staden ett visst antal gånger om året ett
bötesbelopp för olaga ölutskänkning. Böterna betalas alltid ordentligt
och låra gå till betydliga belopp. Jag undrar hur de sedan bokföras i
stadens räkenskaper?

Alla de saluhållna kvinnorna äro naturligtvis bokförda hos polisen
och undergå den regelbundet återkommande besiktningen. “Mammorna*1
äro naturligtvis förbjudna att saluhålla andra än besiktigade personer,
ty det kunde ju skada samhället. Men äfven vid denna eländets gata
finner jag rangskillnad. En finare vara, som betingar högre pris, hålles
till salu i ett af husen. Människor af olika pris och beskaffenhet äro
sålunda här till salu, och har man mycket små pretentioner, kan man
ströfva omkring på närgränsande gator och kanske komma öfver sådana
för rampris — — — —.

Om jag någon gång haft en tanke på reglementeringens nytta i
“samhällets intresse“, så har jag efter mitt Malmö-besök för alla tider
blifvit botad från denna villfarelse. Jag vill visst icke påstå, att
regle-menteringsförhållandena äro sämre ordnade i Malmö än annorstädes.
Men sättet, hvarpå det hela är arrangeradt, är sådant, att allt det
förnuftsvidriga och omoraliska i reglementeringen framstår i den klaraste
dager. Samhällets väktare ordna och underlätta osedligheten. De
utvälja vissa olycksbarn, som kanske af nöd eller tillfällighet blifvit ledda
in på lastens bana, och förvissa sig genom den oblygaste af alla under-

Social Tidskrift. 7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 15:56:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1903/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free