Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till förebild, erhåller man i en förlidet år utkommen bok “The case for
the factory acts“, som väl förtjänar uppmärksammas af de socialt
intresserade äfven i vårt land. Historien om-bokens tillkomst är i och
för sig intressant och bär på ett glänsande sätt vittne om de engelska
öfverklasskvinnomas på gedigen sakkunskap stödda intresse för socialå
spörsmål. Det är nämligen på uppdrag af en kvinnoförening för
spridande af kännedom om yrkeslagstiftningen, som denna bok utgifvits af
den framstående skriftställarinnan på det sociala och nationalekonomiska
området mrs Sidney Webb, och de olika afdelningarna hafva alla
kvinnliga författare. Uppgiften har dess bättre ej begränsats till att meddela
en historik öfver den engelska yrkeslagstiftningen; genom påpekande af
ännu förefintliga brister och önskemål visar det ifrågavarande arbetet
äfven framåt mot ytterligare förbättringar, det redogör för några i detta
hänseende intressanta uppslag från vissa engelska kolonier, och det
sätter läsaren in i hela den teoretiska argumentationen för
yrkeslagstiftningen. Den sistnämnda betydelsefulla uppgiften har delats mellan
mrs Webb, som i bokens första afdelning ägnar frågan om
yrkeslagstiftningen en ingående granskning ur nationalekonomisk synpunkt, och
miss Clementine Black, som längre fram särskildt behandlar frågan om
speciell yrkeslagstiftning för kvinnor.
Mrs Webb upptar först till bemötande den ofta förfäktade åsikten,
att statens ingripande i det fria aftalet mellan arbetsgifvare och arbetare
är frihetsfientligt och skadligt. Med stöd af omfattande undersökningar
påvisas, att den fria konkurrensen på arbetsmarknaden leder till knappa
löner, onaturligt långa arbetstider och ödesdigra sanitära förhållanden.
Och den teoretiska förklaringen till att det “fria aftalet" nödvändigt
tenderar till att försämra arbetsvillkoren, ligger däruti, att
“friheten-både för arbetaren och arbetsgifvaren är blott skenbar. Arbetaren, som
för sin existens är beroende af att erhålla den sökta anställningen, intar
gent emot arbetsgifvaren en alltför svag ställning för att kunna
tillförsäkra sig gynnsamma arbetsvillkor, och arbetsgifvaren, som genom
konkurrensen tvingas att så mycket som möjligt nedbringa sina
produktionskostnader, ser sig ej i stånd, äfven där han skulle önska det, att
medgifva förbättringar i arbetsvillkoren, som ej samtidigt påtvingas
hans konkurrenter.
Å andra sidan har fastställandet af vissa allmängiltiga
minimi-fordringar angående lön, arbetstid och sanitära förhållanden visat sig
medföra stora fördelar icke blott för arbetarne, hvilkas förhållanden
därigenom i hög grad förbättrats, utan äfven för den industriella
utvecklingen. Genom de bättre villkoren ökas nämligen arbetarnes
prestationsförmåga, och då de icke längre kunna fritt underbjuda hvarandra
i afseende på arbetsvillkoren, blir i stället en högt uppdrifven
yrkesskicklighet deras förnämsta hjälpmedel i den inbördes konkurrensen om
arbetstillfällena, medan å andra sidan arbetsgifvarne, då de ej längre
kunna nedbringa produktionskostnaderna genom gradvis försämrade
arbetsförhållanden, måste sträfva att vinna samma mål genom förbättrade
arbetsmetoder och intelligent organisation. Af dessa båda
konkurrensformer, den som leder till arbetsvillkorens nedtryckande och den som
Social Tidskrift. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
