Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
leder till höjning af arbetskvaliteten, måste den förra ur
nationalekonomisk synpunkt anses lika skadlig, som den senare är fördelaktig.
Om arbetsförhållandena äro sådana, att de ej medgifva bibehållande af
full arbetskraft och arbetarestammens själffömyelse, betyder detta för
nationen en för hvarje släktled minskad produktionskraft. Inga varor
bli därför så dyrköpta för en nation, som de under dylika förhållanden
frambragta.
De allmängiltiga minimibestämmelser angående arbetsvillkoren, som
alltså ur många synpunkter äro önskvärda, kunna åstadkommas
antingen genom statens ingripande på lagstiftningens väg eller genom
öfver-enskommelser mellan arbetsgifvarnes och arbetarnes fackorganisationer.
Båda dessa vägar ha växelvis anlitats för att åstadkomma de hittills
genomförda- förbättringarna i arbetsvillkoren, och mrs Webb upptar till
sist frågan om deras relativa fördelar och olägenheter». Med hänsyn
till inskränkningen i den enskildes själfbestämningsrätt torde
lagstiftnings-tvånget och fackföreningstvånget kunna jämnstållas. Ur synpunkten af
arbetsklassens själfuppfostran är fackföreningsrörelsen onekligen mest
värdefull. Yrkeslagstiftningen äger däremot ett bestämdt företräde
där-uti, att den förmår bringa hjälp åt de grupper af arbetare, som äro
mest i behof af skydd, medan däremot en skickligt bedrifven
fackföreningsrörelse redan förutsätter en viss kroppslig och andlig
spänstighet, ett visst öfverskott af tid och kraft, som alldeles saknas inom
de sämst ställda grupperna.
Den engelska yrkeslagstiftningens historia framställes klart och
öfverskådligt af miss B. L. Hutchins och erbjuder mycket af intresse.
Då i början af 1800-talet de första stegen togos på detta område, hade
lagstiftarne den uppfattningen, att det blott gällde att råda bot för vissa
exceptionella missförhållanden. Fortsatta efterforskningar. ledde
emellertid till insikten, att området för. skyddsbestämmelserna borde utvidgas.
Och så har det sedermera fortgått. Nya grundliga undersökningar,
som bragt i dagen nya missförhållanden, ha alltjämt föranledt ytterligare
fortskridande på den en gång beträdda vägen. Detta fortskridande
inom yrkeslagstiftningen innebär icke blott utsträckandet af
skyddsbestämmelserna till allt flera grupper af arbetare och allt flera industrier,
utan också skärpta minimalfordringar angående arbetstid, sanitära
förhållanden, skydd mot yrkesfara och —t sist men icke minst — en
effektiv kontroll öfver lagaines efterlefnad. Hvad denna senare
beträffar, har man i England liksom annorstädes gjort den erfarenheten*
att lagarna gärna förblifva en död bokstaf, så länge kontrollen anförtros
åt de kommunala myndigheterna, och att yrkesinspektionen för att
blifva verksam: måste utöfvas af särskilda statens ämbetsmän, som stå
öfver och utanför alla lokala hänsyn. Sedan 1893 finnas i England
äfven kvinnliga yrkesinspektörer, hvilkas verksamhet — liksom de
manligas — visat sig i hög grad gagnelig. I ännu ett par andra
hänseenden har yrkesinspektionen i England nått en utveckling, som i
vårt land ännu utgör önskemål. Yrkesinspektörerna ha nämligen när
som helst och utån föregående anmälan tillträde till arbetsplatserna,
och området för deras verksamhet omfattar, äfven handtverket, hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
