Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är, att de särskilda skyddsbestämmelserna för kvinnoarbetet skulle vara
en orsak till lägre arbetsförtjänst och en försämrad ställning för
kvinnorna i konkurrensen med männen om arbetstillfällena. Åt denna fråga
ägnas i bokens slutkapitel en klargörande utredning. De manliga och
kvinnliga arbetarne intaga i regel en väsentligen olika ställning till det
industriella arbetet. Medan kvinnan tänker sig att efter en relativt
kort tid få utbyta detsamma mot arbetet inom familjen, har mannen
för afsikt att fortfara därmed under hela sin arbetskraftiga ålder. För
mannen är det därför fördelaktigt att använda lång tid på den
yrkesmässiga utbildningen och därigenom småningom nå fram till hög
arbetsförtjänst, under det att arbeterskan har mera intresse äf att jämförelsevis
tidigt nå fram till en mindre arbetsförtjänst och därför sällan underkastar
sig den långa lärotid, som kräfves för en hög yrkesskicklighet. I dessa
förhållanden, ej i lagstiftningen, har man att söka orsaken till
kvinnoarbetets låga kurs på arbetsmarknaden.
Farhågan att arbetstillfällena för kvinnorna skulle minskas genom
skyddsbestämmelserna har i verkligheten ej bekräftats. Konkurrensen
mellan män och kvinnor inom det industriella arbetet är i själfva verket
mindre än man föreställer sig, emedan män och kvinnor dels ha olika
yrken, dels olika områden inom samma yrke. Betecknande nog är
det ej inom den kontrollerade industrien, utan inom jordbruksarbeterskans
och tjänsteflickans yrken, hvilka stå alldeles utanför yrkeslagstiftningen,
som man på de sista årtiondena finner en stark tendens till minskning
af de kvinnliga arbetarnas antal.
Kvinnorna äro af många skäl i lägre grad än männen i stånd att
bereda sig goda arbetsvillkor. Framförallt ha de hittills till allra största
delen varit i saknad af det skydd, som männen äga i sin
fackföreningsrörelse. De ha därför så mycket starkare behof af lagstiftningens värn
mot ödeläggande arbetsförhållanden.
I den af slående exempel belysta argumentationen för skydd åt
kvinnoarbetet saknar man endast ett kraftigare framhäfvande af
kvinno-skyddets stora samhälleliga betydelse såsom en garanti för de nya
generationernas sunda utveckling.
Såsom “det noblaste kapitlet i det 19:de århundradets historia"
betecknar mrs Humphry Ward yrkeslagstiftningen i det företal,
hvarmed hon inleder den ofvan refererade boken, och man ger den
berömda författarinnan rätt, då man lär känna, huru denna lagstiftning
gradvis höjt den engelska arbetarebefolkningen ur bottenlöst elände
till dess nuvarande blomstrande ställning. Utan tvifvel kommer
denna bok att i sin mån öka intresset i England för ytterligare
utveckling af yrkeslagstiftningen, och Önskligt vore, att en öfversättning
kunde i vårt land främja samma ändamål. Tillsvidare må för den
intresserade påpekas den förträffliga utredning om “Den svenska
arbetareskyddslagstiftningen och yrkesinspektionen" af Georg Stjernstedt, som
nyligen utkommit i Verdandis småskriftserie, äfvensom första delen af
Ellen Keys “Barnets århundrade", där man redan finner mycket af den
argumentation och de fakta, som anföras i de engelska sociologernas arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
