Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i afseende på skyddsbestämmelser i England jämnställts med
storindustrien.
Lagbestämmelserna angående arbetstidens reglering gälla ännu i
regel endast barn, yngre personer och kvinnor. Inom vissa yrken, t. ex.
järnvägsarbete, förekomma, dock sådana äfven för män, hvarföre den
uppfattningen redan kan anses såsom principiellt uppgifven, enligt
hvilken männen i, detta afseende borde stå utanför yrkeslagstiftningen.
Likaså tyda de hittills, ännu famlande försöken att bringa äfven det
industriella hemarbetet under kontroll på en ökad insikt om statens
rätt och plikt att i det allmännas intresse ingripa reglerande, på
arbetsförhållandena inom allt större områden.
De önskemål, som ännu stå att. vinna inom den engelska
yrkeslagstiftningen, äro föremål för en utredning af miss, Gertrude Tuckwell,
och de peka alla hän på vidare utveckling i de redan inslagna
riktningarna: utsträckning till alla industrier af de bestämmelser, som gälla
inom den strängt reglerade väfnadsindustrien, upphäfvande af hittills
medgifna undantag från gällande regler, lagstadgad arbetsdag äfven för
vuxna män, höjande af minimiåldern för barns användande i industriellt
arbete, ökadt antal .yrkesinspektörer. Särskildt uppehåller sig förf. vid
de ännu, mycket otillfredsställande villkor, under hvilka industriellt
arbete utföres i hemmen. I samma mån som fabriksarbetet ställts under
strängare kontroll, har benägenheten stigit att, där så ske kan, skicka
arbetet till de hittills så godt som okontrollerade hemmen. Pessa
“hemarbetare “ äro f. n. bättre än någon annan klass af .arbetare i behof af skydd
mot hårda arbetsförhållanden, och botemedlet måste här såsom annorstädes
bli lagstadgade minimivillkor, för hvilka arbetsgifvaren göres ansvarig.
I de flesta af Englands kolonier har man med afseende på
yrkeslagstiftningen följt moderlandet tämligen noga i spåren, men i ett par
af dem har man gått vida längre. I de båda australiska kolonierna
Victoria och Nya Zeeland finner man den mest framåtskridna
yrkeslagstiftningen, och det är där delvis alldeles nya banor man slagit in på.
Hemarbetet är i båda dessa länder regleradt genom verksamma
skyddsbestämmelser. I Victoria tillämpas sedan 1896 för såväl fabriks- som
hemarbete principen om en lagstadgad minimilön, hvars belopp för
hvarje industri bestämmes af en kommission, sammansatt af ett lika
antal delegerade för arbetare och arbetsgifvare. Arbetstiden för kvinnor
samt för barn under 16 år är fastställd till 8 timmar. I Nya Zeeland
har man anlitat en helt annan metod för att åstadkomma betryggande
arbetsförhållanden. Arbetarne ha där sitt bästa skydd i en lag angående
skiljedom i arbetskonflikter, som berättigar hvarje fackförening med
minst 7 medlemmar att få sina anspråk på förbättrade villkor pröfvade
af en opartisk domstol, som har makt att lagligen fastställa minimilön,
arbetstid etc.
Den gren af yrkeslagstiftningen, rörande hvilken skilda meningar
skarpast gjort sig gällande, torde vara speciallagstiftningen för kvinnor.
Beträffande denna har nämligen opposition mött icke blott från
mot-ståndarne m<?t yrkeslagstiftning i allmänhet, utan också från många
bland kvinnosakens förfäktare. Hufvudargumentet i denna opposition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
