Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snabbt och utan djurplågeri transportera en öfverallt i staden och långa
vägar ut på landsbygden. Tänk att det är elektriciteten som till sist
skall lösa bostadsfrågan!
En blick på spårvägsbolagets sista årsberättelse, visar att
öfver-gången från hästspårvagn till elektrisk drift äfven varit till stor nytta
för spårvägsbolagets ekonomi. År 1902 visar ett öfverskott på
1,174,957 kronor mot 506,460 kronor föregående år. Trafiken har
ökats med 27 °/0 sedan 1901 och trafikinkomsten med 26 % och
uppgick 1902 till 3,754,577 kronor. Som vi förut omnämnt, skötes
spårvägstrafiken af ett privat bolag, som dock är ytterligt väl kontrolleradt
af kommunen, hvilken tillgodogör sig en stor del af bolagets inkomster.
Om man skulle tala om liknande bestämmelser för det
stockholmska spårvägsbolaget, då skulle väl dettas styrelse ropa: mord, mord!
När man jämför Stockholms och Köpenhamns spårvägsförhållanden,
så häpnar man verkligen öfver hur långt efter vår tid vi stockholmare
äro äfven på detta område! q. H. von Koch.
Medling i arbetstvister.
Redaktionen har mottagit nedanstående inlägg i denna viktiga fråga, hvilken inom
kort förelägges riksdagen. Rörande den kungl. propositionen hänvisas till uppsatsen
om socialpolitik i detta nummer.
Klyftan mellan kapital och arbete är i våra dagar lika stor som
förr, och skillnaden i åskådningar och uppfattningar äro fortfarande
väsentligt olika hos arbetsgifvare och arbetare, hvilket förhållande utan
tvifvel äfven kommer att fortfara, så länge samhället är byggdt eftjr
nuvarande kapitalistiska grundprinciper. Konkurrenskampen tvingar
arbetsgifvama att i oerhörd grad pressa och hålla arbetarnas löner nere
vid lägsta möjliga belopp, hvarvid gifvetvis ofta profitbegär och egen
vinningslystnad framträda som en medverkande orsak.
Arbetarna å sin sida nödgas sträfva i motsatt riktning, och föra
en bitter kamp för att höja och bibehålla sina lefnadsvillkor, och därvid
uppstå dessa lönestrider, denna hårda kamp mellan arbetsgifvare och
arbetstagare, som i närvarande tid tilldrager sig så stor uppmärksamhet,
och som åstadkommer omfattande rubbningar i affärs- och näringslifvet.
I den mån såväl arbetsgifvare som arbetare hvar för sig bilda
sammanslutningar för tillvaratagande af sina särskilda speciella intressen, blifva
utan tvifvel dessa strider af ännu allvarsammare och skarpare natur,
hvarvid stridernas verkningar blifva ännu kännbarare för samhället.
Detta förhållande har, som kändt är, tilldragit sig våra lagstiftares
uppmärksamhet, och till afgörande föreligger vid innevarande riksdag
en kungl. proposition med “förslag till lag angående medling i
arbetstvister", hvari föreslås upprättandet af permanenta förliknings- och
skiljenämnder här i landet. Dessa afse att åstadkomma en regulator
på ifrågavarande strider, eller att vid hvarje tvist, genom opartisk persons
mellankomst, få utrönt om skäl för tvisten förefinnes, samt att få de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
