Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anstaltade därför ett möte ihop med två medlemmar af Stockholms
stads kommitté för utredande af frågan om yrkesskolor, ingeniör
Ramström och d:r Elmqvist.
Dessa rådslag utmynnade i följande punkter:
1 :o) Stadens yrkesskolor.
Dessa skulle bilda en direkt fortsättning på folkskolorna. I
desamma skulle alla yrken representeras (äfven t. ex. utbildandet af
tjänstefolk) och till en början undervisningen försiggå i några stora
grupper: bland dem metallarbetare och snickeriarbetäre. För kvinnor
äfven väfnadsarbeten. Undervisningen skulle bedrifvas af utöfvande
yrkesmän fullt hemma i yrkets alla tekniska delar och med konstinsikt
vis å vis yrket, samt nog pedagogisk förmåga att kunna handleda
lärlingarne.
Undervisningen skulle så meddelas, att den efter en förberedande
skola, i hvilken undervisningen genast afpassades med hänsyn till ett
visst yrke, men där äfven vissa allmännna för hvarje yrke erforderliga
kunskaper såsom frihandsteckning, bokföring etc. bibringades, gåfve
tillfälle till en sofring af grofarbetare och mer utvecklingsmöjliga
yrkesmän. Man framhöll att frihåndsteckningen i detta första stadium borde
ledas af konstförståndig lärare, ej som en dressyr i framställandet af
vackra linjer qch former, utan såsom en öfning i konsten att se, att
skarpt iakttaga och mer eller mindre utförligt återge det karaktäristiska
i ett föremål. Ur denna förberedande skola skulle sålunda, exempelvis
inom snickeriet, grofsnickare utgå, medan möbelsnickare Och
konst-snidare fortsatte sina studier i fortsättningsskolan, hufvudsakligen ordnad
i form af aftonskola. I denna leddes årbetet under mer speciell hänsyn
till yrkets förfining och konstnärliga möjligheter alltjämt under sträng
hånsyn till teknisk ändamålsenlighet af lärare som på en gång voro
praktiska yrkesmän och yrkesmässiga konstnärer. Den största vikt
måste nämligen läggas på att själfva läraren blir för lärjungen den typ
af en yrkesman som han skall närma sig. Det gamla skråväsendet, i
sitt förhållande mellan mästare och lärpojke hade just sin styrka häri,
om också det fullständiga upprepandet af inlärda former, som därunder
gjorde sig gällande, här i våra yrkesskolor skulle komma att utbytas
mot mer personliga uttrycksmedel.
För att från början leda dessa skolor i rätt riktning och efter en
noga genomförd utvecklingsplan, låge den allra största vikt uppå
erhållandet af lärare, hvilka på samma gång de voro skickliga yrkesmän,
äfven ägde konstnärligt omdöme och förmåga att Undervisa. Sådana
lärarekrafter skulle kunna beredas genom att yngre begåfvade
handt-verkare utbildades genom konstnärer och sedan genom en resa i
utlandet för studium af där redan befintliga yrkesskolor inöfvade förmåga
att undervisa.
2:o) Konstnärliga yrkesskolor.
Möjligheterna att få Stockholms stad att anslå medel till
yrkesskolor (till hvilka utländska städer sedan länge anslagit betydliga summor)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
