Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till kulturell uppfostran samt förädlande nöjen. I mindre städer,
muni-cipalsamhällen och andra dylika platser samt inom landsbygdens
före-läsningsföreningar har man ej alla dessa fördelar. Däremot har man
att kämpa med minimala tillgångar, svårigheter att få föreläsare på nära
håll, obekväma kommunikationer m. m. En föreläsare från Stockholm
föredrar nog en resa i en boggievagn till någon stad framför en några
mils landsvägsskjuts med kanhända dåligt före. Tar man allt detta i
betraktande borde nästan landsbygden kunna vara i tillfälle att gifva
en föreläsare högre honorar än det i städer brukliga. Landsbygdens
och de mindre samhällenas lott är nu att med mindre tillgångar
öfver-vinna större svårigheter och ändå hafva föreläsningarna där en relativt
större betydelse.
På tal om landsbygden vågar jag ännu antyda ett annat
önsk-ningsmål. Det vore lämpligast att föreningens styrelse eller
föreståndare bestämde föreläsningsämnet ur den tryckta förteckningen och ej
föreläsaren själf. Synnerligen viktigt är nämligen att klok hänsyn tages
till de speciella förhållandena å hvarje plats, t. ex. åhörarnes
förkunskaper, vana vid föreläsningar, utvecklingsmöjligheter o. s. v. Ej
endast val af ämne utan äfven framställningssättet är nämligen så nära
beroende af publiken, att en annars god föreläsning kan förfela sin
verkan, ja till och med motarbeta föreläsningsverksamheten. Här behöfver
således föreläsaren goda råd af styrelsen.
Åtgärden att låta föreläsningsföreningarne sortera under olika
distrikt med hvar sin chef har visat sig förträfflig. En viss
försiktighet är dock äfven här af nöden. Föras för många föreningar till
samma distrikt blir arbetet för chefen ganska svårt att hålla ihop.
Mindre distrikt med 5—7 föreningar men så anordnade, att cheferna
kunna stå i flitig och bekväm kommunikation med hvarandra, är kanske
det mest praktiska.
Årskort för föreningsmedlemmar användas öfverallt. Priset är 1
å 2 kr. Familjekort å 3 kr. ha äfven införts. Inträdesafgiften är
vanligast 10 öre för icke-medlemmar, då skioptikonförevisning samtidigt
säger rum är afgiften ofta höjd till 20 och 25 öre. Barn behandlas olika.
På vissa platser få de gratis inträde för att uppmuntra dem att
framdeles besöka föreläsningar, på andra åter uppmanas de att afhålla sig
från hela föreläsningen. Mycket beror ju härvid af ämnets
beskaffenhet. — En ganska resolut handling var jag nyligen med om i
Da-larne. Föreläsningen skulle börja kl. 7 e. m. och i kungörelsen härom
stod att dörrarna stängdes 5 minuter efter 7. På minuten 7,05 e. m.
rapporterade vaktmästaren att dörrarna voro stängda och hvarken
åhörare eller föreläsaren blefvo störda af försenade personer. Det var den
utmärkta utländska operadisciplinen, som gick igen på landsbygden i
Dalarne.
Jag kan ej sluta mina uttalanden om föreläsningsverksamheten i
Sverige utan en honnör för Centralbyrån i Stockholm. Sedan dess
stiftande har jag stått den mycket nära och sålunda haft tillfälle att
följa med dess verksamhet. Det är ej en lätt sak att hålla reda på
föreläsningar från Småland ända upp till Kiruna, att respektera allas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
