Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skickliga och vetenskapligt bildade män, utan först och sist
personligheter af utmärkt rang. Förr än vi sökt få in äfven
arbetareföreläsningarna på denna bog, skall arbetet skänka oss endast medelmåttig skörd.
Utan att rikta någon väsentlig anmärkning mot
arbetareföreläsningarna sådana de nu äro, så vida man tänker på de principer, som
följts och af flere anledningar kanske måst följas alltsedan deras
uppkomst — är det dock min lifliga öfvertygelse, att en viss
omorganisation af dem vore i hög grad önskvärd. Hvarken i England eller
här hemma verka de på långt när så som man kunde väntat. Detta
icke beror ensamt på den mottagande, utan äfven på den gifvande parten.
Man har att utfinna en form, som kan för stadens förhållanden
motsvara folkhögskolans på landsbygden. Och man måste söka få
något af Grundtvigs ande in i våra arbetareinstitut liksom i våra
folkhögskolor. Dit hör, att man icke i allmänhet tillsätter till föreståndare
första bästa man, som har sitt lifsvärfs tyngdpunkt förlagd på helt
annat håll och därför endast på fritimmarne kan ägna sig åt en af
samhällets viktigaste uppgifter, nämligen folkbildningsarbetet. Nej, det
bör vara en man, som etiskt och intellektuelt särskildt utbildat sig för
saken och fattar den som en lifsuppgift. Denne man skulle tillika
hålla en väsentlig del af föreläsningarna. För den öfriga delen af dessa
bör han uppfostra eller anskaffa sig andra föreläsare i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de principer som ofvan uttalats.
Naturligtvis kan af ekonomiska skäl sådant ske endast i de större
städerna, där alltså moderanstalter för våra folkföreläsningar borde vara
upprättade. Från dessa kunde sedan föreläsare, hvilka där fått sin
utbildning, sändas vidare till andra orter, som behöfde dem. Dessa
moderanstalter blefve på detta sätt utbildningsskolor för verkligt
dugande folkföreläsare. Jag föreslår sålunda, att vi arbeta med allvar
på, det vi i de större städerna, exempelvis Stockholm, Göteborg,
Malmö, Norrköping och någon mera betydande norrländsk stad, kunna
upprätta ett slags folkuniversitet. Hvarför skola städerna sakna sådana,
då landsbygden redan äger dylika? För utförandet af en sådan
idé kan naturligtvis icke här närmare redogöras.
Därmed kan också lätt anstå, då den alltid behöfver tid på sig att
af två den färg af utopi, h varmed man naturligrvis skall öfverdraga
framtidstankar, som synas det närvarande ögonblicket något svårare att realisera.
För tillfället kunna vi nog också lätt afskudda oss densamma. Alltför
länge skall den emellertid säkerligen ej låta afspisa sig — så sannt
vår nuvarande organisation af arbetareföreläsningarna i vårt land är
synnerligen svag och i allt äger tillfällighetens skick samt därför omöjligt
i längden kan hålla sig. Den måste liksom allt, hvilket skall
ordentligen växa sig in i det samhälleliga lifvet, taga fast, organisk form.
Men hit hör icke, att dess funktionärers värde skulle vägas efter
pappersmeriter. Må det då hällre för alltid vara som det är! De nakna
pappersmeriterna äro i folkupplysningsverksamheten den döda punkten.
Mitt “praeterea censeo“ blir alltså: gif oss för vår verksamhet allt
flere personligheter, fostrade i själfva folkbildningsarbetets skola!
O. E. Lindberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
