- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1903 /
271

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

"lefvebrödspolitikern“ och
“lycksökaren" i de män och kvinnor, som offra
tid och krafter för att väcka vårt folk
till samling och själfutveckling — de
må sedan tillhöra hvilket politiskt parti
som hälst.

Utom hr Lindhagen har Frisinnade
landsföreningens ordförande, hr Ernst
Beckman, i sommar gjort vältaliga och
upplysande inlägg i de många sociala
och politiska frågor, som ligga honom
om hjärtat.

Med detta uppoffrande arbete af
tvänne inflytelserika och gärna hörda talare
från vår andra kammare har signalen
gifvits, får man hoppas, till ett
politiskt uppfostringsarbete, som det icke
minst tillkommer våra ledande politici
att taga hand om. Äfven
riksdagsmännen Hjalmar Branting och Carl
Persson, gammal landtmannapartist, ha
hållit politiska föredrag under den
gångna sommaren, och särskildt hafva hr
Brantings möten varit talrikt besökta.
fx-» Det moderna samhället

rdnlar utvecklar siS allt mer *
® ’ sammanslutningens
tecken, och snart äro de yrken lätt
räknade, som ännu sakna ett
förenings-väsen, ägnadt att uppfostra och stärka
korporationens medlemmar. Äfven
Sveriges polismän ha insett de fördelar,
som en sammanslutning medför, och i
början af augusti bildade de en
förening, som skall verka för kårens
höjande i moraliskt, intellektuellt och
ekonomiskt afseende. Initiativet togs af
Göteborgs polismän och har vunnit
allmän tillslutning inom de olika
yrkesgrupperna i landet. Då den stora
allmänheten står i nära beroende af
landets poliskår, så kommer den nybildade
organisationen utan tvifvel att medföra
verkningar af allmängiltig betydelse.
Poliskonstaplarna äro i ekonomiskt
afseende illa tillgodosedda, då man
betänker deras stora ansvar och de höga
fordringar, som de hafva att fylla, samt
icke minst den stränga disciplin, de
äro underkastade. Polisbefälet har gjort
allt för litet för sina underlydandes
lyftande utom i yttre, militärisk
hållning. Nu hafva poliskonstaplarna tagit
sina angelägenheter i egen hand, och
man må hoppas, att det skall bringa
framgång åt deras sträfvanden. Må det
äfven lyckas den unga föreningen att
bemästra den på sina håll befintliga
polisbrutaliteten!

Organisationsarbetet börjar lyckligtvis

äfven sträcka sig till kvinnovärlden.
Så har nyligen i Stockholm bildats en
förening för kvinnliga kontors- och
butikbiträden vid ett möte i
Arbetareinstitutets lokal under ordförandeskap
af professorskan Montelius och med
in-ledningsföredrag af fröken Gertrud
Adelborg, som lämnade en redogörelse för
kontors- och butikbiträdenas långa
arbetstid och dåliga löneförhållanden.
Föreningens ändamål är att genom så
stor anslutning som möjligt verka för
kårens andliga och ekonomiska
förbättring. Initiativet har tagits af
Fredrika-Bremerförbundet.

En riksorganisation af arbetsgifvare
i Finland har nyligen bildats för att
bekämpa fackföreningarnas växande
makt med dess frestelser till öfvergrepp.
“Finska arbetsgifvareförbundet* är
namnet på den nybildade sammanslutningen
inom handtverket och industrien. Enligt
det antagna programmet skall
förbundet verka för att tvister och konflikter
mellan arbetare och arbetsgifvare
så-vidt möjligt undvikas eller afgöras på
fredlig väg utan arbetsinställelse samt
i öfrigt skydda det finska näringslifvet.
Den nya organisationens fredliga
tendenser äro särdeles tilltalande, emedan
de ej stannat vid tomma fraser, utan fått
uttryck i detaljerade bestämmelser hur
vid arbetstvister skall förfaras.

Den svenska Sommarens stora hän-

vZrtetZds delse inom vår
industri-värld har varit den be-

* tydelsefulla lockout, som
räckte under juli månad. Åtta gjutare vid
Hvilans verkstad i Skåne hade strejkat af
missnöje, med den låga timpenningen,
och då strejken ej bilades, förklarade
styrelsen för den nybildade
arbetsgivareorganisationen (Verkstadsföreningen),
att om de nämda arbetarna ej återgått
till arbetet före den 29 juni, skulle
lockout inträda inom ett visst område
i södra Sverige och den 6 juli vid alla
till verkstadsföreningen anslutna firmor,
därest strejken ej dessförinnan upphört.
De strejkande arbetarna tillhörde
gju-tamas fackförbund, som med 1,169
röster mot 64 beslöt strejkens
fortsättande. Alltså utbröt lockouten i sin
helhet, omfattande hela landets
järnindustri, den 6 juli. En tvekan hade
försports huruvida det kraftiga slaget
äfven skulle riktas mot ledamöter af
Svenska arbetareförbundet — den icke
socialistiska organisationen — men i
afgörandets stund beslöt Verkstadsföre-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 15:56:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1903/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free