Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
göras intressant för hvem som hälst de kan intygas af hvar och en
som läst prof. Poul la Cours öfver all beskrifning fängslande “Historisk
matematik“. Liksom matematiken lyste fysiken och kemien med sin
frånvaro med undantag af en inledningskurs i den senare vetenskapen.
Ännu värre var det ställt med den statsvetenskapliga afdelningen.
Dess 14 timmar upptogos af föreläsningar öfver ‘den konstitutionella
monarkien“, “penning- och kreditväsen* samt “socialpolitiska sträfvanden
i forntiden-. Med allt erkännande för särskildt de senares värdefulla
innehåll, kan man ej underlåta att fråga: hvar äro vår tids stora sociala
frågor, de, hvilkas dryftande sätta lif och rörelse hos alla folklager, de,
på hvilkas riktiga lösning vår framtid helt och hållet beror? De
berördes ej alls i dessa sommarkurser, hvilka, såsom vanligt, nästan
uteslutande räknade sina deltagare bland folkskollärarkåren, som måste
bilda sig ett omdöme i dessa frågor. Jo, det är sannt, de berördes
dessa frågor, på ett mycket försiktigt* sätt under följande ämnesrubrik:
“Några sociala och kyrkliga tidsfrågor i kristligt-etisk belysning". Och
föreläsaren var — prof. Danell. Ingen betviflar ju denne lärares
välmenthet, men å andra sidan har han på mångfaldiga sätt dokumenterat
sig såsom fullkomligt inkompetent att förstå tidens sociala rörelser.
Att döma af de brottstycken ur hans föreläsningar, som kommit till
allmänhetens kännedom, synes hans fanatiskt ortodoxa uppfattning nu
vara mindre njutbar och af mindre praktisk betydelse än någonsin.
Af sommarkursernas nyheter äro vissa att betrakta som afgjorda
framsteg, andra utgöra misslyckade försök. Till de förra höra de
praktiska öfningarne i svenska (för danskar och norrmän) och i norska
(för svenskar) samt äfven öfningarne i välläsning. Docenten Odal Ottelin,
som ledde 2 kurser i svenska läsöfningar, hvardera om 10 timmar,
lyckades förträffligt att intressera norrmän och danskar för ämnet;
detsamma var fallet med den i hög grad populäre skolebestyrer Einar
Schibbye, som ledde icke mindre än 4 kurser i norska och som
allmänt ansågs vara typen för en god lärare. Att N. P. ödmans 4 kurser
i välläsning och naturligt föredrag skulle bli populära är ju helt
nutur-ligt. Den gode lektorn kritiserade och berömde på samma älskliga sätt
sina roade elever och det var väl för de flesta af dem en
öfver-raskning att han kunde åska så (i fåvitsko) som han gjorde vid
Verdandi-diskussionen om den moderna skönlitteraturen.
Om dylika svensk-norsk-danska öfningar äro väl på sin plats vid
sommarkurserna, ställer man sig mera tveksam mot undervisningen
i utländska språk. Särskildt gäller detta kurserna för nybörjare. Att
af 10 lektioner i tyska, lämnade under några få dagar som i öfrigt
upptagas af mångahanda andra föreläsningar, erhålla någon vidare
behållning, är väl omöjligt. Mera mening ligger då i språkkurser afsedda
för deltagare som förut äro hemmastadda i resp. språk. Men frågan
är om dylika kurser höra till sommarkurserna? Höra de ej snarare till
universiteten? Emellertid väckte dessa föreläsningar, särskildt de af
Mr Ernest Charles och Mr G. Rouvier stort intresse. Till skillnad
från det mesta på sommarkurserna berörde dessa föredrag aktuella,
frågor och de voro präglade af en välgörande vidsynthet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
