Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stora innebörd. Ty emigrationens förminskande är en lifsfråga för
Sveriges folk, på den beror vårt vara eller icke vara. Och för en
lifs-frågas lösning kan man väl offra pengar, vore det också stora summor.
G. H. von Koch.
Social undervisning för ungdom.
Den, som med någon uppmärksamhet följer kulturströmningarna i
nutiden, kan ej undgå att märka, att ett af de framträdande dragen är
det vidgade intresset för sociala frågor af alla slag. Samma tid, som
å ena sidan systematiskt fostrar klasshat, företer å andra sidan en
allvarlig sträfvan efter förbrödring mellan de olika samhällsklasserna. I
alla tider har en del af de lyckligare lottade känt som sin plikt att
öfva barmhärtighet mot de fattiga, men den känsla af religiös
förpliktelse eller allmän mänsklig välvilja, som ligger till grund för dessa
barmhärtighetsverk, byter i våra dagar långsamt, men säkert karaktär.
Allt flera känna, att det är en enkel handling af rättvisa att i sin mån
bidraga till afhjälpande af sociala missförhållanden och att barmhärtighet
i form af allmosor är en ringa bråkdel af hvars och ens sociala plikt.
Folkbildningsarbete, bättre vård af de fattigas barn, kooperativa företag,
arbetareskyddslagstiftning, fabriksinspektion, arbetsförmedling o. s. v.
äro utslag af denna nya pliktkänsla hos samhällsmedlemmarna.
I vårt land kan man konstatera en ganska snabb tillväxt af de
sociala intressena under de senaste fem till tio åren. Ett af de
säkraste tecknen till att en rörelse är vid och bestående är, att den börjar
gripa ungdomen. Och för den, som sett många generationer af
ungdom gå ut i lifvet, är det tydligt, att allt flera af de unga känna en
förpliktelse att göra gagn i samhället. De drömma och fråga ej med
de förra generationernas intensitet: Hur skall jag blifva lycklig? — utan
de drömma om och söka efter det arbetsfält, där de kunna göra så stor
nytta som möjligt.
Men unga och gamla, som gripits af känslan af social förpliktelse,
komma snart underfund med att deras kunskap om det samhälle, i
hvilket de lefva, är ytterst ringa. Hvad vet det stora flertalet äfven
bland dem, som i öfrigt äro bildade människor, om våra
rättsgrundsatser, våra kommunallagar, vår fattigvårdslagstiftning, våra torpares och
statares ställning, om alla de inrättningar i människokärlekens tjänst,
hvilka skapats af samhället eller af grupper af samhällsmedlemmar, om
vårt folkbildningsarbete och om alla de svårlösta sociala problem, hvilka
industrialismen haft i följe? De flesta af oss ha fått sina sociala
insikter slumpvis — genom att lifvet för alla i beröring med den ena eller
andra institutionen, genom läsning af tidskrifts- och tidningsartiklar,
genom deltagande i upprätthållandet eller skapandet af något socialt
företag eller någon välgörenhetsanstalt. De unga, som ha håg att göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
